Nischad Utbildning
← Till bloggen

Det som medierna missade v. 47

Av Rickard Eriksson, publicerad · 7 minuters läsning

Ett skrivbord vid ett fönster en grå novembermorgon med en hög olästa dagstidningar, hörlurar, kaffe och ett tomt anteckningsblock

Veckans AI-nyheter handlade om börsen. Anthropic börsnoterades, Nvidia köpte Hugging Face och på fredagen drog kursfallet med sig Stockholmsbörsen. Rubriker blev det. Något som förändrade din arbetsdag blev det inte.

Det som faktiskt hände hittade vi någon annanstans: i poddar, i norska utlämnade handlingar, i en fransk statlig rapport och i en studie som ingen svensk redaktion verkar ha läst. Här är det viktigaste.

Veckans nya ord: workslop

Du har fått den. Återkopplingen som är tre gånger så lång som din egen text, välformulerad, vänlig och fullständigt obegriplig. Du läser den två gånger och inser att du måste klistra in den i AI:n för att förstå vad kollegan egentligen tycker.

Det kallas workslop: AI-text som ser färdig ut men som flyttar arbetet till mottagaren. Lägstanivån på offerter och presentationer stiger. Tidsvinsten försvinner ett steg längre fram i kedjan, hos någon annan, i någon annans kalender.

Samma vecka berättade ekonomichefer om tusen inköpta Copilot-licenser utan ett spår på sista raden, och Computer Sweden skrev att VD:ar tröttnat på stegvisa AI-framsteg. Den bästa bilden kom från en podd: när fabrikerna bytte ut ångmaskinen mot elmotorn men behöll samma arbetssätt ökade produktiviteten knappt alls. Ny kraftkälla, gammal planlösning.

Den praktiska regeln är inte svår: kort och rätt slår långt och snyggt. Skickar du vidare något du själv inte orkat läsa har du inte effektiviserat, du har delegerat.

Varför AI:n tar slut klockan tio

En av de vanligaste frågorna på utbildningar, och en av de minst omskrivna: varför slutar AI:n fungera mitt på förmiddagen?

I Claude räknas användningen i ett femtimmarsfönster som startar vid din första fråga, med veckogränser ovanpå. Börjar du klockan 08:00 och gör slut på kvoten till klockan 10:00 står du utan verktyg resten av förmiddagen. ChatGPT har inget sådant fönster, och den som kör Copilot märker det sällan eftersom modellen väljs automatiskt.

Råden från de norska poddarna är de bästa jag hört på länge:

  • Kör en mellanmodell som standard och spara toppmodellen till det som är svårt.
  • Högsta tankenivå på en enkel fråga ger ofta sämre svar, och äter kvot.
  • Låt den dyra modellen planera och de billiga göra grovjobbet.

Det är samma logik som i ett kök. Du använder inte kockkniven till att öppna posten.

Kalla den inte kollega

Veckans obehagligaste siffra kommer från en studie där drygt 1 200 chefer inom HR och ekonomi fick granska dokument med inplanterade fel. När arbetet presenterades som gjort av en "AI-anställd" hittade de 18 % färre fel än annars.

Alltså: ju mer mänsklig vi låter AI:n framstå, desto sämre granskar vi den. Det är precis tvärtemot hur varenda leverantör just nu marknadsför sina agenter, med förnamn, profilbild och en plats i teamet.

Om ni har döpt er Copilot till något mysigt, fundera en gång till. Namnet är gratis. Vaksamheten är det inte.

Norge betalade 31 miljoner och ingen kan visa vad det gav

Norska Kode24 gjorde det som svensk press kunde ha gjort vilken vecka som helst: begärde ut uppgifter. Fem statliga aktörer har i år lagt 31 miljoner NOK på AI-verktyg till sina anställda. Nav ensamt 12,75 miljoner, med 4 000 användare av M365 Copilot.

Effekten då? 70 % av medarbetarna uppger i en egen enkät att de sparar minst en timme i veckan. Självskattat. Ingen ekonomisk vinst är beräknad. En fylkeskommun hade lagt 9,35 miljoner på en egen assistent som en politiker rakt ut kallade nästan oanvändbar.

Poängen är inte att norrmännen slarvar. Poängen är att granskningen var möjlig tack vare offentlighetsprincipen, och att exakt samma fråga kan ställas till vilken svensk myndighet som helst imorgon. Bestäm effektmåttet innan licenserna köps, inte när journalisten ringer.

Svenska är ett dyrare språk

Den franska regeringens AI-rapport, överlämnad till presidenten 10 november, slår fast att språkmodellerna tappar 20 till 30 % i kvalitet när de används på andra språk än engelska. Dessutom kostar samma fråga fler tokens. Forskarna kallar det en tokeniseringsskatt, och enligt en norsk mätning kräver norska 32 till 66 % fler tokens än engelska. Svenska ligger i samma hörn av världen.

Två saker följer av det. Granska svenska texter hårdare än du granskar engelska. Och om något verkligen måste bli rätt: testa samma fråga på engelska och jämför. Det tar nittio sekunder.

Samma rapport varnar för kognitiv skuld: när AI skriver våra mejl och sammanfattningar påverkas förmågan att resonera och lära. Det gäller alla åldrar, inte bara studenter.

Agenten ser allt du ser

Det här är veckans mest underskattade mening, och den kommer från en podd där värdarna själva säljer Microsoftlösningar: de flesta medarbetare har redan åtkomst till mer än de borde.

Det har gått att leva med så länge ingen orkat leta. En agent orkar. Den arbetar med dina behörigheter och visar därför allt du råkar kunna nå. Som de uttryckte det: det som göms i snö kommer upp i tö.

Tre saker att göra innan ni släpper in agenterna någonstans:

  • Rensa behörigheter. Alla har inte råkat få rätt åtkomst de senaste tio åren.
  • Ta bort "Final_v2". Hittar inte en människa rätt version gör inte AI:n det heller.
  • Bestäm vad orden betyder. Vad är en aktiv kund hos er? Verksamheten avgör det, inte IT.

Och för agenterna i sig: för ett register över vilka som finns, vem som äger dem, vad de får göra och när de ska stanna och fråga. Skriv ner vad agenten inte får göra, inte bara vad den får.

Juniorerna försvinner först

Stanfords uppdaterade siffror, med lönedata fram till juni i år, visar att sysselsättningen bland 22 till 25-åringar i yrken med hög AI-exponering ligger omkring 19 % under jämförbara yrken. Gapet var 13 % i fjolårets version. Det beror på att färre anställs, inte på att någon sägs upp. Erfarna påverkas inte alls på samma sätt.

I Frankrike låg jobbannonserna i de mest utsatta yrkena 20 till 30 % under det förväntade under tredje kvartalet. Motsvarande nedgång i Sverige anges till 10,2 %. Forskarna är noga med att säga samband, inte orsak. Det är ändå svårt att rycka på axlarna åt.

Mekanismen är enkel och obehaglig: juniorer lär sig yrket genom att sammanställa, kontrollera och skriva första utkastet. Det är exakt de uppgifterna AI tar över. Den rimliga motåtgärden är att låta nya medarbetare granska och styra AI:ns arbete i stället, alltså ge dem domarrollen tidigare än vi gjorde förr.

Två saker att göra i veckan

Kolla era anpassade GPT:er före 11 december. OpenAI stänger dem för samtliga planer och flyttar innehållet till plugins. Egna "actions" följer inte med. Har ni byggt något internt som används är det nu ni tar ut det. Företagsavtal kan få anstånd till februari 2027, men lita inte på det förrän ni har det skriftligt.

Bestäm vad som gäller för AI-glasögon på kontoret. Nederländska dataskyddsmyndigheten testade sex par kameraglasögon. Ett par påstod spontant att en ambulans var på väg, trots att ingen hade ringt. Myndigheten publicerade en färdig mall för att förbjuda dem i lokalernas ordningsregler. Den som har besökare, patienter eller kunder i sina lokaler bör läsa den innan frågan dyker upp.

Det som binder ihop veckan

Fyra av veckans viktigaste fynd handlar om samma sak från olika håll. Vi hittar färre fel när arbetet låter mänskligt. Vi mäter inte effekten av det vi köper. Vi granskar svenska texter som om de vore lika säkra som engelska. Och vi tar bort just de arbetsuppgifter som nya medarbetare behövde för att lära sig bedöma kvalitet.

Den gemensamma nämnaren är inte tekniken. Det är att omdömet flyttas, från att producera till att bedöma, utan att någon har bestämt vem som ska göra bedömningen eller hur de ska bli bra på det.

Den som vill komma igång på riktigt behöver inte fler verktyg. Hen behöver en vana. Det är precis det vi tränar på kurserna.

Underlaget: 956 dokument från 154 källor, 48 poddavsnitt och 7 videor transkriberade lokalt. Poddpåståenden är kontrollerade mot primärkällor, och där de inte stämmer står det i rapporten.

Läs också

Några av våra kursdeltagare

Bland våra kursdeltagare: Baker Tilly, Beijer Byggmaterial, Skanska, Norstedts, Great Security, Naturhistoriska riksmuseet, Valmyndigheten, White Arkitekter, Biometria, Göteborgs Hamn, Fremantle, Bostadsbolaget, Länsförsäkringar, Svenska Solskyddsförbundet, AFRY, Riksteatern, SMC, Svensk Innebandy, LKAB, Härryda Energi, Svinesundskommittén, DFDS, Seko, Svenska Fotbollförbundet, Tarkett, Sparbanken Skåne, Sundström, Granitor, Region Stockholm, Akademiska Hus, Byggnads, Chalmers, Region Jönköpings län, Mälardalens universitet, Skandia Fastigheter, Svenska kyrkan, Region Västmanland, Praktikertjänst, Studieförbundet Vuxenskolan, HSB, Lunds universitet, Speed Group, Resurs, IUC Sverige, PTS, Göteborgsoperan, Västerviks kommun, Sjövärnskåren, Ahlsell, VR, Tetra Pak, Lions, Sieps, Coop, Ticket, Socialstyrelsen, Djurskyddet Sverige, Trafikverket, Frisörföretagarna, Tullverket, VIVAB, Denso, Västra Götalandsregionen