Barnen har lärt sig AI helt själva. Precis som era medarbetare
Av Rickard Eriksson, publicerad · 4 minuters läsning

UNICEF Sverige släppte i november den första svenska rapporten som undersöker barns AI-användning genom att faktiskt fråga barnen. 551 ungdomar mellan 14 och 17 år har svarat på en enkät genomförd av Novus, och dessutom har UNICEF hållit fokusgrupper och låtit en analysgrupp av unga tolka svaren. Rapporten heter Jag frågade AI.
Den handlar om barn. Men läser man den som arbetsgivare känner man obehagligt väl igen sig, och det är därför jag skriver om den här.
Vad de faktiskt gör med den
Det här är inte framtiden. Det är de senaste trettio dagarna.
Andel 14 till 17-åringar som svarat ja på frågan om de under de senaste 30 dagarna använt generativ AI för att …
Källa: Novus på uppdrag av UNICEF Sverige, 2026.
Lägg märke till att de två sista raderna inte handlar om skolan alls.
Ingen har lärt dem
Här blir det intressant för alla oss som arbetar i en organisation. Ungdomarna har i allt väsentligt lärt sig AI själva.
Främsta källa till kunskap om hur generativ AI används.
Källa: Novus på uppdrag av UNICEF Sverige, 2026. Bland tjejer är TikTok vanligaste kanalen, 83 procent, medan YouTube är vanligare bland killar.
Byt ut "läraren" mot "min arbetsgivare" och "TikTok" mot "en kollega som visade", så har du en exakt beskrivning av hur AI har spridit sig på svenska arbetsplatser de senaste tre åren. Folk har lärt sig själva, i smyg, av varandra och av videoklipp, medan organisationen tittade på.
En nyans är värd att notera: när frågan i stället gäller risker och när AI inte bör användas är läraren främsta källa för 43 procent. Skolan är alltså betydligt bättre på att varna än på att lära ut. Det känner nog en och annan it-avdelning också igen sig i.
AI som den som alltid svarar
38 procent har under den senaste månaden pratat med AI om något de oroar sig för. 22 procent har bett om råd om kroppen, relationer eller sexualitet. Drygt var tionde säger att de föredrar AI när de behöver råd i förtroende, och bland dem som använder AI ofta är andelen dubbelt så hög.
UNICEF:s förklaring är att AI fyller ett behov av en lättillgänglig och icke-dömande samtalspartner, särskilt under de år när man söker identitet och tillhörighet. Samtidigt är ungdomarna själva tydliga i fokusgrupperna: relationer, moral och mänsklig närvaro kan aldrig ersättas av teknik. De vill ha vuxna som lyssnar, inte en bättre chattbot.
Den delen som inte går att runda
Tre procent av de tillfrågade uppger att någon under det senaste året har AI-genererat nakenbilder av dem. Tre procent av en årskull är inte ett litet tal. Det motsvarar flera elever på varje högstadieskola i landet.
Andel som oroar sig för respektive företeelse.
Källa: Novus på uppdrag av UNICEF Sverige, 2026.
Det som ungdomarna själva lyfter är inte bara att det händer, utan att ansvaret hamnar hos dem. De förväntas begränsa sin egen närvaro, bevisa vad som är falskt och hantera följderna. Hjälpen kommer för sent, och borttagningen av materialet går för långsamt.
Experimentet som borde få varje chef att haja till
I rapporten refereras en färsk kinesisk studie där man följt 26 000 gymnasieelever. När eleverna använde AI gick betygen på läxor och inlämningsuppgifter upp med 18 procent. Samtidigt föll provresultaten med 20 procent.
Men, och det här är hela poängen, det gällde inte de elever som använde AI och ändå lade ner lika mycket tid på läxan. Slutsatsen är inte att AI gör folk dummare. Slutsatsen är att det spelar roll om verktyget stöttar det egna tänkandet eller ersätter det.
Översätt till kontoret: den som låter AI skriva underlaget och sedan tänker igenom det blir bättre. Den som låter AI skriva underlaget och skickar vidare det blir sämre, och märker det först när någon ställer en följdfråga på mötet.
Vad UNICEF vill ha
Rapporten riktar sig till regeringen och föreslår bland annat en handlingsplan till AI-strategin med fokus på barn, ett kompetenscenter för barns digitala trygghet, nationella riktlinjer för AI i skolan med åldersanpassad AI-kunnighet i kursplanerna, och skärpt skydd mot AI-relaterade kränkningar genom hela kedjan.
Den röda tråden är att barn ska slippa bära huvudansvaret själva. Tekniken ska vara säker från början, inte efterhandsstädad.
Varför det här angår dig på jobbet
Om du är förälder är det värt att läsa rapporten som den är, och den finns fritt att hämta hos UNICEF Sverige.
Men det finns en sak till. De 14-åringar som idag lär sig AI av TikTok är på din arbetsplats om fyra år. De kommer att vara snabbare än era nuvarande medarbetare och ha sämre koll på källkritik, integritet och vad man får klistra in. Den kombinationen är er att hantera, och den börjar med att ni själva vet vad ni håller på med.
Och mönstret i rapporten är redan ert eget. Majoriteten har lärt sig själva, en stor andel av sociala medier, och få av den som egentligen borde ha ansvarat för kunskapen. Det går att ändra på, och det är inte svårt. Det kräver bara att någon bestämmer sig för att det inte ska vara upp till var och en.
Det är precis det grundkursen är till för: att alla på en arbetsplats får samma grund, samma regler och samma vokabulär, i stället för att var och en googlar sig fram. Nästa tillfälle 21 januari 2027, 13:30 till 16:30.