Nischad Utbildning
← Till bloggen

Barnen har lärt sig AI helt själva. Precis som era medarbetare

Av Rickard Eriksson, publicerad · 4 minuters läsning

En tonåring sitter ensam vid skrivbordet sent på kvällen, sedd bakifrån, med skolboken åt sidan och bara datorskärmen som ljuskälla

UNICEF Sverige släppte i november den första svenska rapporten som undersöker barns AI-användning genom att faktiskt fråga barnen. 551 ungdomar mellan 14 och 17 år har svarat på en enkät genomförd av Novus, och dessutom har UNICEF hållit fokusgrupper och låtit en analysgrupp av unga tolka svaren. Rapporten heter Jag frågade AI.

Den handlar om barn. Men läser man den som arbetsgivare känner man obehagligt väl igen sig, och det är därför jag skriver om den här.

86 %av 14 till 17-åringarna har använt AI-tjänster de senaste 30 dagarna
53 %har lärt sig genom att prova sig fram helt på egen hand
18 %anger läraren som sin främsta källa till kunskap om AI

Vad de faktiskt gör med den

Det här är inte framtiden. Det är de senaste trettio dagarna.

Så använder unga generativ AI

Andel 14 till 17-åringar som svarat ja på frågan om de under de senaste 30 dagarna använt generativ AI för att …

Få hjälp att förklara sådant de inte förstod i skolan68 %
Sammanfatta eller förklara längre texter55 %
Planera och organisera sina studier41 %
Skriva uppsatser eller texter för skolarbete39 %
Prata om och få råd om något de oroar sig för38 %
Få råd om kroppen, relationer eller sexualitet22 %

Källa: Novus på uppdrag av UNICEF Sverige, 2026.

Lägg märke till att de två sista raderna inte handlar om skolan alls.

Ingen har lärt dem

Här blir det intressant för alla oss som arbetar i en organisation. Ungdomarna har i allt väsentligt lärt sig AI själva.

Var har de lärt sig att använda AI?

Främsta källa till kunskap om hur generativ AI används.

Provat och utforskat på egen hand53 %
Sociala medier41 %
Läraren18 %

Källa: Novus på uppdrag av UNICEF Sverige, 2026. Bland tjejer är TikTok vanligaste kanalen, 83 procent, medan YouTube är vanligare bland killar.

Byt ut "läraren" mot "min arbetsgivare" och "TikTok" mot "en kollega som visade", så har du en exakt beskrivning av hur AI har spridit sig på svenska arbetsplatser de senaste tre åren. Folk har lärt sig själva, i smyg, av varandra och av videoklipp, medan organisationen tittade på.

En nyans är värd att notera: när frågan i stället gäller risker och när AI inte bör användas är läraren främsta källa för 43 procent. Skolan är alltså betydligt bättre på att varna än på att lära ut. Det känner nog en och annan it-avdelning också igen sig i.

AI som den som alltid svarar

38 procent har under den senaste månaden pratat med AI om något de oroar sig för. 22 procent har bett om råd om kroppen, relationer eller sexualitet. Drygt var tionde säger att de föredrar AI när de behöver råd i förtroende, och bland dem som använder AI ofta är andelen dubbelt så hög.

UNICEF:s förklaring är att AI fyller ett behov av en lättillgänglig och icke-dömande samtalspartner, särskilt under de år när man söker identitet och tillhörighet. Samtidigt är ungdomarna själva tydliga i fokusgrupperna: relationer, moral och mänsklig närvaro kan aldrig ersättas av teknik. De vill ha vuxna som lyssnar, inte en bättre chattbot.

Den delen som inte går att runda

Tre procent av de tillfrågade uppger att någon under det senaste året har AI-genererat nakenbilder av dem. Tre procent av en årskull är inte ett litet tal. Det motsvarar flera elever på varje högstadieskola i landet.

Vad unga oroar sig för

Andel som oroar sig för respektive företeelse.

AI-driven desinformation56 %
Bedrägerier med hjälp av AI52 %
Kränkningar och övergrepp genom AI-genererat material49 %

Källa: Novus på uppdrag av UNICEF Sverige, 2026.

Det som ungdomarna själva lyfter är inte bara att det händer, utan att ansvaret hamnar hos dem. De förväntas begränsa sin egen närvaro, bevisa vad som är falskt och hantera följderna. Hjälpen kommer för sent, och borttagningen av materialet går för långsamt.

Experimentet som borde få varje chef att haja till

I rapporten refereras en färsk kinesisk studie där man följt 26 000 gymnasieelever. När eleverna använde AI gick betygen på läxor och inlämningsuppgifter upp med 18 procent. Samtidigt föll provresultaten med 20 procent.

Men, och det här är hela poängen, det gällde inte de elever som använde AI och ändå lade ner lika mycket tid på läxan. Slutsatsen är inte att AI gör folk dummare. Slutsatsen är att det spelar roll om verktyget stöttar det egna tänkandet eller ersätter det.

Översätt till kontoret: den som låter AI skriva underlaget och sedan tänker igenom det blir bättre. Den som låter AI skriva underlaget och skickar vidare det blir sämre, och märker det först när någon ställer en följdfråga på mötet.

Vad UNICEF vill ha

Rapporten riktar sig till regeringen och föreslår bland annat en handlingsplan till AI-strategin med fokus på barn, ett kompetenscenter för barns digitala trygghet, nationella riktlinjer för AI i skolan med åldersanpassad AI-kunnighet i kursplanerna, och skärpt skydd mot AI-relaterade kränkningar genom hela kedjan.

Den röda tråden är att barn ska slippa bära huvudansvaret själva. Tekniken ska vara säker från början, inte efterhandsstädad.

Varför det här angår dig på jobbet

Om du är förälder är det värt att läsa rapporten som den är, och den finns fritt att hämta hos UNICEF Sverige.

Men det finns en sak till. De 14-åringar som idag lär sig AI av TikTok är på din arbetsplats om fyra år. De kommer att vara snabbare än era nuvarande medarbetare och ha sämre koll på källkritik, integritet och vad man får klistra in. Den kombinationen är er att hantera, och den börjar med att ni själva vet vad ni håller på med.

Och mönstret i rapporten är redan ert eget. Majoriteten har lärt sig själva, en stor andel av sociala medier, och få av den som egentligen borde ha ansvarat för kunskapen. Det går att ändra på, och det är inte svårt. Det kräver bara att någon bestämmer sig för att det inte ska vara upp till var och en.

Det är precis det grundkursen är till för: att alla på en arbetsplats får samma grund, samma regler och samma vokabulär, i stället för att var och en googlar sig fram. Nästa tillfälle 21 januari 2027, 13:30 till 16:30.

Läs också

Några av våra kursdeltagare

Bland våra kursdeltagare: Baker Tilly, Beijer Byggmaterial, Skanska, Norstedts, Great Security, Naturhistoriska riksmuseet, Valmyndigheten, White Arkitekter, Biometria, Göteborgs Hamn, Fremantle, Bostadsbolaget, Länsförsäkringar, Svenska Solskyddsförbundet, AFRY, Riksteatern, SMC, Svensk Innebandy, LKAB, Härryda Energi, Svinesundskommittén, DFDS, Seko, Svenska Fotbollförbundet, Tarkett, Sparbanken Skåne, Sundström, Granitor, Region Stockholm, Akademiska Hus, Byggnads, Chalmers, Region Jönköpings län, Mälardalens universitet, Skandia Fastigheter, Svenska kyrkan, Region Västmanland, Praktikertjänst, Studieförbundet Vuxenskolan, HSB, Lunds universitet, Speed Group, Resurs, IUC Sverige, PTS, Göteborgsoperan, Västerviks kommun, Sjövärnskåren, Ahlsell, VR, Tetra Pak, Lions, Sieps, Coop, Ticket, Socialstyrelsen, Djurskyddet Sverige, Trafikverket, Frisörföretagarna, Tullverket, VIVAB, Denso, Västra Götalandsregionen