40 % blir inte effektivare med AI, därför att de saknar rätt metoder

I dag kom Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet 2026. Den är 353 sidor lång, och den största nyheten är AI. Åtta av tio svenskar har nu använt AI i någon form, och sex av tio använder tjänster som ChatGPT, Copilot eller Gemini. För ett år sedan var det fyra av tio.

Jag har läst kapitlet om AI med ett särskilt öga på jobbet. Och där finns både goda nyheter och en rejäl varningsflagga.

Mer än hälften använder AI på jobbet

56 procent av de förvärvsarbetande använder AI i sitt arbete i år. Det är dubbelt så många som förra året. En del av ökningen beror visserligen på att rapporten i år även räknar in Googles AI-svar i sökresultaten, men trenden är tydlig.

Använder AI i jobbet 2026	Andel
Alla förvärvsarbetande	56 %
Tjänstemän	71 %
Arbetare	33 %
Privat sektor	58 %
Offentlig sektor	54 %

Skillnaden mellan könen är liten, och mellan privat och offentlig sektor likaså. Den stora klyftan går mellan tjänstemän och arbetare, vilket inte är så konstigt. AI är bra på det vi gör vid skrivbordet, inte på att köra lastbil eller byta en blöja.

Tre av tio vet inte om de får

Här kommer den första varningsflaggan. Sex av tio har en arbetsgivare som tillåter AI-tjänster. Knappt en av tio får inte. Men drygt tre av tio vet inte om de får eller inte. Bland arbetarna vet mer än hälften inte vad som gäller.

Och att inte veta hindrar inte alla. Var femte som inte vet använder AI i jobbet ändå. Även bland dem som uttryckligen inte får gör ungefär var sjätte det ändå.

I offentlig sektor är det mer än dubbelt så vanligt som i privat sektor att AI är förbjudet, 12 mot 5 procent. Skälen är för det mesta begripliga: sekretess, säkerhetsklassad information och oron för vart uppgifterna tar vägen. Men flera berättar också om gamla it-system, en säker lösning som ännu inte har upphandlats eller en arbetsgivare som helt enkelt är skeptisk till ny teknik.

Det här är precis vad jag skrev om i Ni har gått kursen. Så här använder ni AI i dagsljus. När medarbetarna inte vet vad som gäller slutar de inte använda AI. De gör det bara i smyg, med privata konton och utan att någon har koll på vad som klistras in.

Fyra av tio blir inte effektivare

Nu till den stora varningsflaggan. Av dem som använder AI i jobbet tycker sex av tio att de får mer gjort. Det låter bra. Men det betyder också att fyra av tio använder AI på jobbet utan att bli effektivare.

Rapporten har låtit dem förklara varför med egna ord, och svaren är nästan en checklista över hur man inte ska använda AI:

• Dubbelarbete. Det vanligaste skälet. Att kontrollera och göra om det AI har skrivit tar längre tid än att göra jobbet själv.
• Opålitliga svar. AI låter säker även när den har fel, så allt måste dubbelkollas.
• Generiska och för långa texter. Mycket utfyllnad och lite innehåll, och modeord som alla känner igen.
• Promptandet tar tid. En person berättar att hen gav upp efter en timme med en dagordning som hade tagit fem minuter att göra själv.
• För få användningsområden. Man ser AI som ett verktyg för att putsa formuleringar, och inte mycket mer.
• Man kan för lite. Flera säger rakt ut att de saknar kunskap och erfarenhet.
• Man tappar sin egen förmåga. Några oroar sig för att de själva blir sämre när AI gör jobbet.
• Kollegornas AI-texter. Protokoll och underlag som är svårlästa och innehåller fel blir en tidstjuv för den som ska läsa dem.

Det sista känner du säkert igen. Jag har kallat fenomenet för kontorets klippoklistra-idiot: den som skickar vidare det AI har skrivit utan att ha läst det själv.

Problemet är inte AI, utan hantverket

Läs listan en gång till. Nästan inga av skälen handlar om att AI är dålig i sig. De handlar om hur den används.

• Dubbelarbetet uppstår när man ber AI om fakta ur tomma intet. Ge den i stället ditt eget underlag: rapporten, protokollet, mejltråden. Då blir den mycket träffsäkrare och lättare att granska.
• De generiska texterna kommer av generiska instruktioner. Berätta vem texten är till, hur lång den får vara och ge den era skrivregler. Kortare meningar, inga modeord, det viktigaste först.
• Promptandet går fort när man har ett par beprövade mallar för det man gör varje vecka, i stället för att börja om från noll varje gång.
• Kunskapstappet undviker man genom att låta AI vara bollplank och granskare, inte spökskrivare för allt.
• Kollegornas slarv stoppar man med en enkel regel: den som skickar en text är ansvarig för den, oavsett vem som skrev den.

En av de svarande sammanfattade det bättre än jag kan: ”Hade behövt en kurs…” Rapporten visar också att de allra flesta redan är skeptiska på rätt sätt. 76 procent av AI-användarna brukar dubbelkolla svaren. Det som saknas är inte omdömet, utan metoden.

Fem saker att göra nu

Är du chef, eller den som brukar driva de här frågorna på jobbet? Då skulle jag börja här:

1. Säg vad som gäller. Tre av tio vet inte om de får använda AI. En tydlig och kort policy kostar nästan ingenting. Att sakna den kostar desto mer.
2. Ge folk ett säkert verktyg. Särskilt i offentlig sektor. Ett godkänt verktyg med avtal och data inom EU gör att ingen behöver smyga med ett privat konto.
3. Utbilda i hantverket, inte i knapparna. Att få ut kvalitet ur AI är en färdighet: ge underlag, ställ krav, granska. Den går att lära sig på några timmar.
4. Bestäm vad som gäller för AI-texter. Vem som ansvarar för dem, och att den som skickar en text också har läst den.
5. Följ upp effekten. Fråga medarbetarna vad de faktiskt sparar tid på, och sprid det som fungerar. De fyra av tio som inte blir effektivare är den största potentialen ni har.

Rätt metod är hela skillnaden

Läser man rapporten noga är slutsatsen tydlig. Det som skiljer de sex av tio som får mer gjort från de fyra av tio som inte gör det är inte vilket verktyg de har. Det är hur de använder det. Samma AI ger dubbelarbete åt den ena och en sparad eftermiddag åt den andra.

AI har på ett år gått från något som en minoritet testade till något som mer än hälften använder på jobbet. Nästa steg är inte att fler ska använda den, utan att de som redan gör det ska lära sig rätt metoder. Att ge AI rätt underlag, ställa rätt krav och granska svaret på rätt sätt är inget man lär sig genom att klicka runt på egen hand. Det är ett hantverk, och det går att lära sig snabbt med rätt vägledning.

Det är precis det vi utbildar i:

• AI på jobbet: Grundkurs för dig som vill komma förbi dubbelarbetet och de generiska texterna, med metoder du kan använda redan dagen efter.
• AI på jobbet: Microsoft Copilot för arbetsplatser där Copilot är det godkända verktyget, så att ni får ut något av den licens ni redan betalar för.
• AI på jobbet: Avancerad kurs för dig som redan är igång och vill automatisera flöden och arbeta med data.
• Internkurs för hela arbetsplatsen på en gång, anpassad efter era verktyg, er policy och era arbetsuppgifter.

Så att ni hamnar bland de sex av tio, inte bland de fyra.

/Rickard Eriksson
Rickard startade världens första sociala medium LunarStorm för 30 år sedan. Det förändrade sättet att umgås för fler än 2 miljoner svenskar. Sedan några år tillbaka är han helt fokuserad på AI, och har hjälpt fler än 7 000 företag och offentliga verksamheter att få mer gjort och med högre kvalitet med hjälp av AI. Rickard är alltså stor förespråkare av AI, men på rätt sätt, och i rätt miljö.
Mer om Rickard Eriksson