Kopiera inte mina AI-idéer, översätt dem

Jag ska erkänna en sak. Nästan inget av det jag har byggt med AI och skrivit om här på bloggen kan du använda rakt av på jobbet.

Jag har kokat ner 58 timmars sommarprat till fyra timmars podd. Jag har satt upp en skärm hemma som visar dotterns skollunch, med en AI-bild på dagens rätt. Jag har låtit en AI räkna varje ord i SVT:s slutdebatt, skrivit en barnbok med AI-illustrationer åt min åttaåring och kartlagt folk som heter som sina jobb.

Anders på ekonomiavdelningen har ingen nytta av en sommarpratspodd i sin månadsavstämning. Sara, som är handläggare på kommunen, behöver ingen skollunchskärm för att hinna med sina ärenden. Och det är helt i sin ordning. De konkreta exemplen har aldrig varit poängen. Poängen är att lyfta blicken.

Ett lim som ingen ville ha

Den bästa historia jag vet om just det här handlar om ett misslyckat lim.

År 1968 försökte kemisten Spencer Silver på amerikanska 3M ta fram ett extra starkt lim. Det blev tvärtom: ett svagt lim som fäste, men som gick att dra loss och sätta fast igen. I fem år gick Silver runt i företaget och höll föredrag om sitt lim. Han kallade det själv en lösning som saknade ett problem. Ingen nappade.

Men i publiken på ett av föredragen satt en kollega som hette Art Fry. Han sjöng i en kyrkokör, och varje vecka ramlade hans små papperslappar ut ur psalmboken. År 1974 slog det honom: limmet. Några år senare fanns Post-it-lappen i varenda kontorslåda i världen.

Silver hade uppfinningen. Men det var Fry som såg vad den kunde bli i hans eget sammanhang. Så tänker jag om mina exempel. De är limmet. Du är Art Fry.

Kopiera inte, översätt

Knepet är att inte fråga ”hur gör jag samma sak?”, utan ”vad handlar det här egentligen om?”. Varje exempel har en kärna som går att flytta. Så här skulle Anders och Sara kunna översätta några av mina:

Mitt exempel	Vad det egentligen handlar om	Anders version	Saras version
58 timmars sommarprat blev 4 timmars podd	Koka ner det som ingen hinner	Kvartalets leverantörswebbinarier blir en kvarts sammanfattning att lyssna på i bilen	En 80-sidig statlig utredning blir en lyssningsbar genomgång inför mötet
Skärmen med dagens skollunch	Hämta information som redan finns och visa den där du ändå passerar	En sida som varje måndag visar veckans förfallande leverantörsfakturor	En skärm i personalrummet med dagens driftstörningar och lediga mötesrum
Varje ord i slutdebatten räknat	Mät det som alla bara har en känsla för	Vilka tre frågor kunderna faktiskt ställer oftast om fakturorna	Vilka ärendetyper som tar längst tid, och varför
Stämningen i Ellevios kommentarsfält i realtid	Läs av tusentals röster på en gång	Fritextsvaren i årets kundenkät, sorterade i teman	Alla synpunkter från medborgardialogen, sammanfattade innan nämndmötet
Aptonymerna med Djup research	Låt AI göra grovjobbet i researchen	Vad konkurrenterna tar betalt för en liknande tjänst	Hur tio andra kommuner har löst samma problem

Lägg märke till att ingen av raderna i högerkolumnerna liknar mitt exempel på ytan. Men kärnan är densamma.

Vad forskningen säger

Det här är inte bara min magkänsla. Flera stora studier pekar åt samma håll.

AI är en riktigt bra idéspruta. Forskare vid Wharton i USA lät ChatGPT och MBA-studenter komma på produktidéer och frågade sedan studenter vilka de helst skulle köpa. Av de 40 populäraste idéerna kom 35 från ChatGPT, enligt studien. Och en människa tillsammans med ChatGPT kunde få fram 200 idéer på en kvart.

En person med AI kan prestera som ett helt team. På Procter & Gamble fick 776 anställda lösa riktiga produktutvecklingsuppgifter, antingen ensamma eller i team, med eller utan AI. De som jobbade ensamma med AI presterade lika bra som team utan AI, visar studien från Harvard. De med minst erfarenhet vann mest på det. Och de som hade AI till hjälp var gladare och mindre frustrerade.

Men gränsen är ojämn. I en studie med 758 konsulter på Boston Consulting Group hann de som använde AI 12,2 procent fler uppgifter, 25,1 procent snabbare och med över 40 procent högre kvalitet. Men på uppgifter som låg utanför det AI klarar blev de 19 procentenheter sämre på att hitta rätt lösning, enligt forskarna. De kallar det den ojämna gränsen: AI är briljant på vissa saker och usel på andra som ser ungefär lika svåra ut. Det enda sättet att veta var gränsen går för just ditt jobb är att prova.

Med andra ord: idéerna finns, verktygen finns och effekten finns. Det som saknas är oftast att någon sätter sig ner och provar.

Så hittar du dina egna underverk

Kreativitet är inget man har eller inte har. Det är mest en vana. Så här kan Anders och Sara, och du, komma igång:

• Leta efter lapparna som ramlar ut. Art Fry började inte med limmet, han började med en irritation. Skriv under en vecka ner allt som känns onödigt, tråkigt eller upprepat på jobbet. Det är din idélista.
• Fråga: tänk om det här tog fem minuter? Ta det mest tidskrävande på listan och föreställ dig att det gick på fem minuter. Vad skulle behöva vara sant för det? Det är ofta där AI kommer in.
• Be om 50 idéer, inte en. Beskriv ditt problem för AI och be om 50 förslag. De flesta blir dåliga. Två eller tre blir inte det. Det är precis så Wharton-studien fungerade.
• Låna från andra världar. Läs om något någon annan har gjort, i ett helt annat sammanhang, och fråga dig vad din version skulle vara. Gärna mina lite knäppa experiment, men lika gärna en hobby, en app du gillar eller en konkurrent.
• Börja fjantigt litet. Skollunchskärmen löser inga världsproblem, men den gjorde mig säkrare på att bygga nästa sak. Den första idén behöver inte vara stor. Den behöver bara bli av.
• Visa någon. Fry satt i publiken när Silver pratade om sitt lim. Berätta vid fikat om det du har testat, även om det gick halvbra. Någon annan kan se något du inte ser.

En viktig sak på vägen: fantasin sätter gränserna, men sunt förnuft och GDPR sätter ramarna. Använd de AI-verktyg som din arbetsplats har godkänt, och lägg aldrig in personuppgifter eller sekretessbelagt material i en öppen tjänst.

Anders sådde fröna

I januari skrev jag om tönten Anders för 12 000 år sedan, han som föreslog att man kanske skulle så några fjantiga små frön i stället för att jaga mammut. Alla skrattade. Vi vet hur det gick.

Dagens Anders och Sara behöver inte uppfinna jordbruket. Men de kan hitta sina egna små frön: den där rapporten som tar en dag men kunde ta en timme, den där listan som alltid blir fel, den där frågan som kollegorna ställer varje vecka. Det är där underverken finns. Inte i mina exempel, utan i ditt eget jobb.

Så nästa gång du läser om något av mina experiment, fråga inte om du kan göra likadant. Fråga vad din version är.

/Rickard Eriksson
Rickard startade världens första sociala medium LunarStorm för 30 år sedan. Det förändrade sättet att umgås för fler än 2 miljoner svenskar. Sedan några år tillbaka är han helt fokuserad på AI, och har hjälpt fler än 7 000 företag och offentliga verksamheter att få mer gjort och med högre kvalitet med hjälp av AI. Rickard är alltså stor förespråkare av AI, men på rätt sätt, och i rätt miljö.
Mer om Rickard Eriksson