Nischad Utbildning
Back to the blog

Kan chefen se att du använt AI?

By Rickard Eriksson, published · 3 minutes read

The blog is written in Swedish.

Två identiska textstycken sida vid sida. En av texterna bär Claudes nya vattenmärke, men ingen kan se vilken.

Du får ett mejl från en kollega som annars skriver i telegramstil. Plötsligt: perfekta stycken, elegant inledning, snygg avrundning. Skrev hen det själv, eller var det AI? Hittills har det varit ren gissning. Nu börjar det sakta ändras.

Anthropic, företaget bakom AI-assistenten Claude, har nämligen börjat lägga in en osynlig vattenmärkning i texterna som Claude skriver. Bakgrunden är EU:s AI-förordning, som sedan den 2 augusti 2026 kräver att AI-genererat innehåll ska gå att känna igen maskinellt, så långt det är tekniskt möjligt. Anthropic har valt att göra det överallt i världen, inte bara i EU, och berättar öppet hur märkningen fungerar. Nya Claude-modeller har den redan, äldre uppdateras efter hand.

Så funkar det, utan teknikspråk

När en AI skriver väljer den nästa ord bland flera som passar ungefär lika bra. ”Vi ses på fredag”, ”vi hörs på fredag”, ”vi stämmer av på fredag”. Alla tre funkar. Vattenmärkningen låter Claude göra sådana småval efter ett hemligt mönster. Inga extra tecken smygs in, texten blir varken sämre, långsammare eller dyrare, och du kan inte se mönstret hur länge du än stirrar.

Tänk dig en pianist som väver in samma lilla melodislinga i varje improvisation. Publiken märker ingenting, musiken låter som vanligt. Men den som vet vad den ska lyssna efter känner igen signaturen direkt. Så fungerar märkningen: med rätt nyckel går det att räkna ut om mönstret finns i en text.

Så, kan chefen se att du använt AI?

Nej. Inte i dag, och sannolikt aldrig på det sätt du föreställer dig. Fyra saker är lätta att missa i rubrikerna:

1. Det finns inget knapptrycksverktyg. Anthropic arbetar på ett sätt för utomstående att kontrollera texter, men i dag kan varken din chef eller din IT-avdelning ladda upp ett dokument och få ett svar.

2. En träff är inte ett bevis. Märkningen säger att Claude kan ha varit inblandad, inte hur. Kollegan kan ha skrivit hela mejlet själv och bara bett om korrekturläsning eller översättning.

3. Ingen träff är inte ett frikort. Texten kan komma från en annan AI-tjänst, från en äldre modell, eller ha skrivits om så pass mycket att mönstret tvättats bort. Det sistnämnda visade sig gå fort: inom några timmar efter lanseringen hade utvecklare publicerat sätt att tvätta bort märkningen, till exempel genom att låta en annan AI skriva om texten.

4. Korta texter går knappt att bedöma. Mönstret behöver utrymme för att synas i statistiken. Två meningar i Teams, en tabell eller en faktatung text där bara exakta ord duger ger en alldeles för svag signal.

Vad ska man då med den till?

Poängen är inte att avslöja fuskare. Poängen är att vi ska kunna sluta gissa.

I dag bygger misstankar om AI-text nästan alltid på magkänsla: ”det där låter inte som du”. Det är en usel grund för anklagelser, och en ännu sämre grund för beslut. En teknisk signal, med alla sina brister, är en ärligare utgångspunkt för ett vuxet samtal på jobbet: har AI hjälpt till här, och har en människa i så fall granskat innehållet innan det skickades?

För de flesta arbetsplatser räcker tre vanor långt. Använd de AI-verktyg arbetsgivaren godkänt. Säg till när AI hjälpt till på riktigt, ingen behöver redovisa en stavningskontroll. Och låt alltid en människa granska det som går till kunder eller ligger till grund för beslut, för det är fortfarande en människa som trycker på skicka.

Hittar någon en vacker dag en märkning i en text är regeln enkel: ställ en fråga, dra inte en slutsats.

Vattenmärkningen gör alltså inte AI-texter avslöjade, den gör dem spårbara på en sannolikhetsnivå. Det är ett rimligt första steg mot en arbetsvärld där AI-hjälp är något man pratar öppet om i stället för något man gissar om. Pianisten spelar vidare, precis som förut. Skillnaden är att vi nu vet att melodislingan finns där.

Och en sak till: våra kursdeltagare hade järnkoll på det här långt innan det här inlägget skrevs. Redan den 19 augusti landade nyheten om vattenmärkningen, och om hur snabbt den gick att kringgå, i Kursportalens nyhetsfunktion, utvald och sammanfattad på svenska. Den som gått en kurs hos oss slipper helt enkelt jaga rubriker för att hänga med.

Read next

Some of our course participants

Among our course participants: Baker Tilly, Beijer Byggmaterial, Skanska, Norstedts, Great Security, Naturhistoriska riksmuseet, Valmyndigheten, White Arkitekter, Biometria, Göteborgs Hamn, Fremantle, Bostadsbolaget, Länsförsäkringar, Svenska Solskyddsförbundet, AFRY, Riksteatern, SMC, Svensk Innebandy, LKAB, Härryda Energi, Svinesundskommittén, DFDS, Seko, Svenska Fotbollförbundet, Tarkett, Sparbanken Skåne, Sundström, Granitor, Region Stockholm, Akademiska Hus, Byggnads, Chalmers, Region Jönköpings län, Mälardalens universitet, Skandia Fastigheter, Svenska kyrkan, Region Västmanland, Praktikertjänst, Studieförbundet Vuxenskolan, HSB, Lunds universitet, Speed Group, Resurs, IUC Sverige, PTS, Göteborgsoperan, Västerviks kommun, Sjövärnskåren, Ahlsell, VR, Tetra Pak, Lions, Sieps, Coop, Ticket, Socialstyrelsen, Djurskyddet Sverige, Trafikverket, Frisörföretagarna, Tullverket, VIVAB, Denso, Västra Götalandsregionen