Satirisk bild till roasten av Trafikskolor
Bilden är påhittad, precis som allt annat här

TRAFIKSKOLOR

Där kopplingen går in och sparkontot går ut.

Roastad 21 november 2026

Det finns få verksamheter i Sverige som lyckats göra en högersväng till en lyxprodukt. Men trafikskolorna har lyckats. Att ta körkort i Sverige kostar numera ungefär som att köpa en begagnad Volvo, fast utan Volvo. Du får ett plastkort, en traumatisk relation till rondeller och ett bankkonto som ser ut att ha blivit utsatt för ett bedrägeri. Det enda som är svårare än att klara uppkörningen är att förklara för banken vart pengarna tog vägen.

Det börjar med att du bokar en körlektion. Du tror att du ska lära dig köra bil. Gulligt. Du ska framför allt lära dig att du behöver fler körlektioner. Efter tio lektioner säger läraren att det börjar se riktigt bra ut, men att vi kanske ska ta tre till. Efter tre till behöver du två för säkerhets skull. Trafikskolans affärsmodell är genialisk: kunden är aldrig riktigt färdig, men alltid nästan. Det är bilvärldens motsvarighet till en hantverkare som fakturerar per hammarslag.

Och så har vi den dubbla pedaluppsättningen. Trafikläraren sitter bredvid, småpratar om vädret och ser ut som om han läser en korsordstidning. Plötsligt bromsar bilen av sig själv eftersom du höll på att köra över en refug. "Det gick jättebra", säger läraren. Nej, det gjorde det för helvete inte. Du var två sekunder från att parkera inne på ett apotek. Men läraren är lika lugn som en narkosläkare. Han har sett så många människor försöka växla till trean att han slutat känna rädsla.

Sedan kommer Riskettan och Risktvåan. Det låter som två utrustningspaket till en Audi, men är obligatoriska utbildningar. På Riskettan sitter du och får veta att alkohol, droger och trötthet är dåliga kombinationer med bilkörning. Tre timmar senare har du betalat för information som din mamma gav dig gratis när du var tolv. Det är den enda föreläsningen där alla redan vet slutsatsen, men ingen får gå hem.

Risktvåan är roligare. Halkbanan. Här får du köra av en konstgjort hal väg i trettio kilometer i timmen och känna dig som stuntförare i en James Bondfilm. Du snurrar ett halvt varv, skriker lite och kliver sedan ur bilen med samma självsäkerhet som en rallyvärldsmästare. Du har precis tappat kontrollen över en småbil på en inhägnad bana. Grattis. Nu är du tydligen redo för E6 i snöblandat regn.

Teorin är ett eget kapitel i mänskligt lidande. Du laddar ner en app som börjar ställa frågor om bromssträckor, reaktionssträckor och hur många meter en bil hinner rulla medan föraren funderar på en älg. Du sitter klockan halv två på natten och räknar kvadrater på hastigheten som om du sökte till Chalmers. Sedan får du körkort och använder aldrig uträkningen igen. I verkligheten bromsar folk när bilen framför lyser rött. Det är hela matematikdelen.

När du äntligen är redo att köra upp upptäcker du att närmaste lediga tid ligger fyra månader bort. Fyra månader! Man kan bygga en mindre villa snabbare än man får visa att man kan backa runt ett hörn. Trafikskolan rekommenderar förstås att du fortsätter ta lektioner under väntetiden, så att du inte tappar känslan. Det är fantastiskt. Du betalar för att lära dig, sedan betalar du för att inte glömma det du redan betalat för.

Och själva uppkörningen. Där sitter en inspektör med samma ansiktsuttryck som en begravningsentreprenör som precis fått ett intressant telefonsamtal. Han säger nästan ingenting. Du kör försiktigt genom en korsning och han antecknar något i sin mapp. VAD SKREV HAN? Var det växlingen? Blinkersen? Att du andades för högt? Den där mappen innehåller mer psykologisk skräck än hela Stephen Kings samlade produktion. Ett litet pennstreck och du börjar ifrågasätta din existens.

Sedan klarar du körkortet. Äntligen. Och under första året upptäcker du att nittionio procent av verklig bilkörning inte fanns med i utbildningen. Ingen lärde dig hantera en stressad BMW bakom dig, en parkeringsautomat som vägrar fungera eller en husvagn som gör sextiotvå på en nittioväg. Du har övat på att placera bilen perfekt i korsningar, men inte på att hitta en ledig parkeringsplats på ICA en fredag klockan fem.

Och ändå måste man ge trafikskolorna en sak. Sverige har några av världens säkraste vägar. Någonstans mellan Riskettan, halkbanan, körlektion nummer tjugosju och inspektörens förbannade lilla anteckningsblock lär vi oss faktiskt att ta trafiken på allvar.

Så hatten av för trafikskolorna. Ni lär oss att köra säkert, respektera våra medtrafikanter och förstå bromssträckor. Men framför allt lär ni oss en ovärderlig sak: hur det känns att bli fullständigt omkörd ekonomiskt innan man ens fått körkort.

Sprid eländet

Skicka den till någon som känner igen sig

Nämnda i texten ovan

Hur det gick till

Ingen människa skrev ett enda ord

Texten om Trafikskolor skrevs av en skickligt regisserad AI, bilden utformades av en annan, välstyrd AI, och allt syddes ihop av en tredje AI med Vajbkodning. Det roliga är inte att det går, utan hur kort tid det tar när man har koll på pinalerna. Det är precis det vi lär ut, fast riktat mot sådant som faktiskt tjänar pengar åt er.

Roasty McRoastFace är ett av många roliga men användbara projekt från Nischad Utbildning, som har lärt över 7 000 svenskar att använda AI på jobbet.