Jag vajbkodade vår reklamfilm på 53 minuter, utan en rad kod

Förra veckan behövde vi en reklamfilm för kursen Vajbkodning. En sådan film brukar betyda en byrå, ett manus som går fram och tillbaka, en speaker i en studio och några veckors väntan. Den här gången satte jag mig vid datorn klockan fem över två. Klockan två minuter i tre var filmen klar. Jag skrev inte en enda rad kod.

Så här blev den. Slå på ljudet.

Det började med en beställning, inte med kod

Vajbkodning, eller vibe coding som det heter på engelska, betyder att du beskriver vad du vill ha på vanlig svenska och låter AI:n bygga det. Jag använde Claude Code, samma verktyg som vi går igenom i kursen. Min första prompt började så här:

Använd Remotion för att skapa en reklamvideo i 1:1-format för annonsering i sociala medier. Använd den grafiska profilen på nischad.ai, i synnerhet gradienterna från logotypen.

Remotion är ett verktyg för att göra film med kod, men det behövde jag inte kunna något om. Det räckte att jag visste att det fanns. Sedan beskrev jag budskapet: att vanliga ChatGPT och Copilot är bra på mejl men tar stopp vid de riktigt stora jobben, särskilt när det handlar om sekretess och GDPR. Jag klistrade också in tio exempel på vad en vajbkodad app klarar av, som att slå ihop 500 Excel-filer eller söka i 20 000 dokument.

Det var allt. Ingen storyboard, inga filer, inget manus.

Tretton minuter senare

Under tiden gjorde Claude Code det här på egen hand:

• Besökte vår webbplats, hämtade logotypen och plockade ut de exakta färgerna i gradienten.
• Läste kurssidan så att fakta om kursen blev rätt.
• Skrev ett manus och byggde filmen som åtta scener, med animerade chattfönster, en räknare som tickar upp till 500 Excel-filer och text som skrivs ut tecken för tecken.
• Spelade in speakerrösten och anpassade varje scen efter hur lång repliken blev, så att bild och ljud alltid går i takt.
• Renderade en färdig filmfil.

Efter tretton minuter hade jag en komplett första version. Inte en skiss, utan en film som hade kunnat läggas ut.

Sedan var jag regissör

Resten av tiden, ungefär fyrtio minuter, ägnade jag åt att göra filmen bättre. Jag lyssnade på provklipp med 17 olika AI-röster och valde den som passade bäst. Sedan gjorde jag precis som jag skulle ha gjort med en byrå: tittade, tog en skärmdump på det jag ville ändra och skrev en mening om vad jag ville ha.

• ”Ta bort ’AI på jobbet:’ så det blir fullt fokus på ordet Vajbkodning.”
• ”Jag vill ha en stämningshöjande men diskret bakgrundsmusik som inte gör speakerrösten otydlig.”
• ”Avsluta videon med att hela den här annonsen är vajbkodad.”

Varje ändring tog någon minut. Den sista blev slutscenen, där början av min egen prompt skrivs ut på skärmen. Den säger egentligen allt.

Det enda AI:n inte kunde: lyssna

Här kommer det som gör skillnaden mellan en kul demo och något du faktiskt kan använda. Claude Code kan inte höra. Det var jag som fick vara öronen. Den AI-genererade speakerrösten sa ”vajbkoodning” med långt o, ”oorderregister” i stället för årderregister och svalde i:et i nischad.ai.

Lösningen var enkel när man väl vet den. Vi stavade orden fonetiskt, men bara i texten som skickas till rösten. ”Vajbkådning”, ”årderregistret” och ”nischad punkt A-I”. Texten i bild ändrades inte. När jag var osäker bad jag om tre olika varianter och valde den som lät bäst.

Det är just den sortens kunskap AI:n inte ger dig av sig själv. Du måste veta att du ska lyssna, vad du ska be om och hur du rättar till det.

Det här handlar inte om film

Du kanske tänker att du inte ska göra reklamfilmer. Det ska inte jag heller, egentligen. Poängen är att samma arbetssätt fungerar för de jobb som tar tid på ditt kontor varje vecka:

• Slå ihop hundratals Excel-filer med olika kolumnnamn och hitta dubbletterna.
• Söka i tusentals PDF- och Word-filer efter en kund, ett avtal eller ett ordernummer.
• Jämföra 5 000 leverantörsfakturor med orderregistret och hitta de avvikande beloppen.
• Hitta personnummer och mejladresser i en hel mapp med dokument inför ett registerutdrag enligt GDPR.

Det här klarar inte en vanlig AI-chatt. Filerna är för många, och känsliga uppgifter ska du inte ladda upp i en chatt i molnet. Med vajbkodning beställer du i stället ett eget litet verktyg som körs på din egen dator. Du beskriver vad du behöver, AI:n bygger det, och du granskar resultatet. Precis som med filmen.

Fem saker jag lärde mig

1. Lägg krut på första beställningen. Format, målgrupp, budskap och exempel. Ju bättre beställning, desto bättre första version.
2. Ge feedback i små steg. En skärmdump och en mening räcker långt.
3. Kontrollera det AI:n inte kan kontrollera själv. Här var det uttalet. I ett Excelverktyg kan det vara att summorna faktiskt stämmer.
4. Håll nycklar och lösenord borta från chatten. Kopplingen till rösttjänsten låg i en separat fil i projektmappen, aldrig i en prompt.
5. Granska påståendena. Vi valde till exempel ”körs på din dator” i stället för det mer svepande ”datan lämnar aldrig huset”.

Därför ska du gå kursen

Allt det här låter kanske enkelt. Det är det också, när man vet hur. Men det är skillnad på att ha sett någon annan göra det och att själv kunna beställa, rätta och lita på resultatet. Den skillnaden är vad du får med dig från kursen Vajbkodning.

På tre timmar live går Marcus Keinänen Sandgren och jag igenom hur du kommer igång med Claude Code och liknande verktyg, hur du skriver en beställning som ger ett bra första resultat, hur du testar och rättar det som byggs och vad som gäller för säkerhet, sekretess och GDPR när AI:n skriver koden. Kursen är gjord för alla oss på kontoret som aldrig har kodat och inte tänker börja med det heller. Du behöver inte kunna något i förväg.

Den här filmen tog 53 minuter. Tänk på vad du skulle kunna bygga på ett eftermiddagspass.