Vi svenskar har alltid betraktat danskarna med en blandning av avund och djup oro. Det är som att titta på sin lillebror som hoppat av gymnasiet, börjat röka hasch och ändå på något jävla sätt verkar lyckligare än man själv.
Vi börjar med språket.
Danska är inte ett språk. Det är ett medicinskt tillstånd. En dansk kan säga ”Rødgrød med fløde” och det låter som att någon försöker utföra hjärt-lungräddning på en säck potatis. Danskarna förstår inte ens varandra. De nickar bara, säger ”nåååå” och hoppas att samtalet handlade om öl.
Och öl, ja. I Sverige måste man legitimera sig, planera sitt inköp och passa Systembolagets öppettider. I Danmark köper en åttaåring en Carlsberg på bensinmacken och får en Tuborg på köpet för att han ser trött ut.
Danskarna skrattar åt svensk alkoholpolitik. Sedan hittar man dem liggande på Ströget klockan tre på eftermiddagen med ena skon i en cykelkorg och en halväten röd pölse i innerfickan.
För vad fan är det med de där korvarna?
En svensk varmkorv försöker åtminstone se ut som mat. En dansk röd pölse ser ut som en självlysande penis som doppats i nagellack. Och som om det inte räckte säljer de även bajskorvar i sina gatukök. Ett helt lands kulinariska ambitioner sammanfattade i två alternativ: rött könsorgan eller brun avföring.
Sedan har vi Christiania. Ett område där samhället uppenbarligen bestämt sig för att lämna över stadsplaneringen till människor som inte hittat sina egna skor sedan torsdagen. Resten av Köpenhamn verkar också lite påtänd. Det är svårt att avgöra om dansken du pratar med är hög eller bara försöker uttala ordet sjuksköterska.
Och cyklarna! Köpenhamn har fler cyklar än parkeringsplatser, vilket danskarna löst genom att definiera hela jävla staden som en cykelparkering. Cyklar ligger över trottoarer, i buskar, mot husväggar och på varandra. Det ser ut som att en cykelfabrik har exploderat och kommunen bestämt sig för att kalla det kultur.
Men det mest provocerande är att danskarna är så förbannat nöjda.
Här sitter vi svenskar med våra ordningsregler, alkoholmonopol, parkeringsappar och välformulerade klagomål till bostadsrättsföreningen.
På andra sidan sundet sitter en dansk på en trasig cykel, dricker sin fjärde frukostöl, tuggar på en radioaktiv korv och skrattar så potatisarna flyger ur munnen.
Och vet ni vad det värsta är?
Den jäveln har förmodligen roligare än vi.









