Satirisk bild till roasten av Östgötska
Bilden är påhittad, precis som allt annat här

ÖSTGÖTSKAN

Dialekten som tappade halva alfabetet och vägrar erkänna det.

Roastad 22 november 2026

Det finns dialekter som smeker örat. Det finns dialekter som sjunger. Och så finns östgötskan, där orden kommer ut genom munnen med samma ansträngning som när man försöker dra loss en stövel ur en leråker. Det tjocka l-ljudet får vanliga ord att låta som om tungan fastnat bakom en kindtand. Och i sydvästra Östergötland har man dessutom börjat avveckla konsonanter. Föda blir föa. Lada blir laa. Bokstaven d har helt enkelt fått sparken. Ingen uppsägningstid, ingen avtackning. Bara försvunnen.

I Ödeshög har man gått ännu längre. Där har invånarna problem med bokstaven ö, vilket är olyckligt när man bor på en ort som innehåller två stycken. Ödeshög heter Adeshaag när en ödeshögsbo själv uttalar det. Man har alltså döpt en hel kommun till någonting som lokalbefolkningen inte kan säga. Det är ett ganska ambitiöst självskadebeteende för en tätort.

Norrköping och Linköping ligger fyra mil ifrån varandra och låter ändå som två länder som brutit de diplomatiska förbindelserna. I Norrköping kan man stå på gatan och glane, medan man i Linköping har sina egna språkliga egenheter. Båda städerna är fullständigt övertygade om att den andra pratar konstigt. Resten av Sverige hör ingen skillnad. Det låter som två traktorer som försöker diskutera kommunalskatt.

Och östgöten själv? Hen är övertygad om att hen talar neutral rikssvenska. Inte lite grann. Fullständigt. En östgöte kan säga sjutton ord som kräver undertexter och sedan fråga varför stockholmare har så konstig dialekt.

Ta bara ordförrådet. En vacker flicka eller kvinna är en asflott köna. Det låter inte som en komplimang. Det låter som något en veterinär skriver i en journal efter att ha besiktigat ett ovanligt välskött kreatur. Vill man titta på henne kan man glutte. Och befinner hon sig där borta är hon dänna. En kärleksförklaring i Östergötland kan alltså börja med orden "Glutte på den asflotta könan dänna!" Romantiken har aldrig haft sämre arbetsvillkor.

Vid middagsbordet serveras jolpära, vilket betyder potatis. Någon frågar vem som äger traktorn och får svaret att den är honoms, eller hanses. Båda betyder hans. Det behövs alltså två olika ord för att meddela att någonting tillhör en man. Samtidigt kan man säga imälla när någonting befinner sig emellan två andra saker. Man har lagt enorm språklig energi på äganderätt och potatis, men knappt någon på att göra sig begriplig.

Sitter det nönn, alltså någon, vid bordet som bluddrär, pratar strunt, säger man till. Vilket är djärvt i ett landskap där ungefär vart tredje yttrande låter som ett missförstånd redan innan samtalet har börjat.

Ute i garaget ska man kuckla med gräsklipparen. Det betyder greja eller fixa, men omfattar allt från att byta en skruv till att förstöra motorn fullständigt. Ropar någon "gör't!" betyder det gör det. Vilket är ett underbart kort sätt att ge instruktioner utan att ta något ansvar för konsekvenserna.

Efter två timmar kommer grannen förbi och konstaterar att mekanikern är laffsig, alltså ovårdad. Det är en rimlig anmärkning från en person vars eget språk låter som det har legat i en verktygslåda sedan 1948.

På vägen hem tröck någon på tutan och bilen töt. Det betyder att någon tryckte och att bilen tutade. Två helt normala händelser som östgötskan lyckats förvandla till ett akut tekniskt fel. Föraren kliver ur, känner att han är urken, alltså frusen, och förbannar vädret med en röst som får termometern att vilja flytta söderut.

Hemma måste barnet fjöla, alltså kissa. Mamman tycker att man inte ska pjolta med ungen, vilket betyder skämma bort. Barnet är ämmli, gnällig, och vägrar äta sin jolpära. Pappan hittar gammal mat i kylskåpet och utbrister "uschaaalingen!", östgötskans egen version av fy vad äckligt. Ett kraftuttryck så långt att maten hinner mögla ytterligare innan han har uttalat det färdigt.

Och någonstans mitt i allt detta finns ordet pattera, som betyder bröst. Ett ord som låter så pass jordbruksrelaterat att det borde stå på en skylt utanför en ladugård. Att kalla kvinnokroppens anatomi för pattera kräver ett självförtroende som bara kan uppstå på en slätt där närmaste granne bor bakom horisonten.

När tidningarna ordnar omröstningar om Sveriges vackraste dialekt brukar östgötskan hamna längst ner. Men ingen östgöte verkar bry sig. Man fortsätter prata precis som förut, med tjocka l, försvunna d och ord som låter som bortglömda diagnoser från artonhundratalet.

Och kanske är det just därför man måste älska östgötskan. Den försöker inte vara vacker, modern eller begriplig. Den har överlevt i århundraden utan att be om ursäkt.

Östgöten har inte svårt att uttala svenska. Det är svenska språket som inte har lyckats anpassa sig till Östergötland.

Sprid eländet

Skicka den till någon som känner igen sig

Nämnda i texten ovan

Hur det gick till

Ingen människa skrev ett enda ord

Texten om Östgötska skrevs av en skickligt regisserad AI, bilden utformades av en annan, välstyrd AI, och allt syddes ihop av en tredje AI med Vajbkodning. Det roliga är inte att det går, utan hur kort tid det tar när man har koll på pinalerna. Det är precis det vi lär ut, fast riktat mot sådant som faktiskt tjänar pengar åt er.

Roasty McRoastFace är ett av många roliga men användbara projekt från Nischad Utbildning, som har lärt över 7 000 svenskar att använda AI på jobbet.