Comeback för DDR-Sverige

Ur arkivet. Ursprungligen publicerat den 10 oktober 2019 på Rickards egen blogg.

Den totalitära hållning som den socialdemokratiska regeringen och justitieminister Morgan Johansson (på bilden) har, låter sig dock inte påverkas. De anser sig ha rätt att övervaka den absoluta majoriteten i huvudsak rättrådiga människor, för att komma åt ett mikroskopiskt litet antal riktigt fula fiskar. Samtidigt som det visat sig att den här typen av uppgifter aldrig varit avgörande i någon fällande dom. Istället är det vanligt, hederligt polisarbete som löst det.

Rent mjöl i påsen-argumentet

Det finns ingen som har rent mjöl i påsen. Alla har nåt att dölja. Det kan vara att man ägnat sig åt nåt som för en annan person blir ett moraliskt svek eller ett brutet löfte. Eller att man brutit mot nån hederskodex. Eller någon oskriven regel. Man kanske t.o.m. brutit mot en skriven regel. Detta är information som kan vara katastrofal för enskilda, trots mestadels gott uppsåt och goda intentioner. Folk är i huvudsak goda, men inte ofelbara. Och jag pratar alltså inte om brott.

Nyfikna tjänstemän

Men varför nämner jag detta? Det är väl bara polismyndigheter som kan begära den här sortens information? Jo, och där arbetar människor som är precis som du och jag. Som är nyfikna på grannen, Tinder-dejten eller ärkefienden. Som i svaga ögonblick vill ta del av information som kan vara till deras fördel på något sätt.

I nuläget måste polisen begära ut denna information från internet-/telekom-operatörerna. Eftersom det blir ganska trögjobbat för både polisen och de som sitter på informationen, så kommer med största sannolikhet det tas fram smidiga webbgränssnitt som låter polispersonal söka live.

Ideligen hör vi hur vårdpersonal och polistjänstemän kollat upp ”grannen”. I media hör vi bara om de som åkt fast för det. Isberget under ytan är garanterat rejält mycket större. Detta är alltså en viss typ av informationsläckage som kan vara förödande för icke-brottsliga svenskar.

Hackerhotet

En annan, ännu allvarligare läcka är datorintrång. Ingen internetuppkopplad tjänst har någonsin varit helt fri från intrång. Hackad av enskild personer, kriminella organisationer eller nationalstater. Historien har tydligt visat att detta händer hela tiden, och bara en bråkdel upptäcks. Det är alltså farligt att samla sådan här information någorlunda centralt och låta tusentals tjänstemän ha inloggning från jobbet eller i värsta fall från den virus- och ransomware-angripna familjedatorn i tjänstemannens hem.

- Vi vill också ha!

Sedan kommer ändamålsglidningen som ett brev på posten. Inom några år kommer andra myndigheter på att de skulle kunna göra sin jobbvardag smidigare om de fick tillgång till ovanstående information. Försäkringskassan, Skatteverket, Transportstyrelsen, Värnpliktsverket, Sjöfartsverket m.fl. Eller varför inte försäkringsbolagen eller rekryteringsföretagen? Informationen som internet-/telekomoperatörerna nu tvingas lagra kan mycket väl användas för att diagnosticera trubbelmakare, fuskare, riskpersonligheter, lite slarviga personer eller t.o.m. miljöpartister.

Idag skulle vi inte acceptera detta, men efter några års marinerande så skulle vi till slut tycka det vore vettigt ändå. Som grodan som bara tyckte vattnet blev varmare och goare tills han blev kokt.

Mänskliga rättigheter inte värt vatten

Människan har inte förmåga att sitta på så här viktig information och hantera det 100 % korrekt. För att vi är som vi är. Vanliga människor med alla våra fel och brister, trots en god vilja. Just därför ska sådana här galenskaper aldrig ens läggas fram på bordet. I synnerhet inte om EU-domstolen tar starkt avstånd från det. Det torde vara tillräckligt stark signal för att hålla sig borta från det. Men kanske inte om man har en totalitär syn på omvärlden. Att medborgarna ska stå med mössan i handen och veta hut - när politiker lirar The Sims IRL.

Så snigel på ögat för detta Sveriges regering. Genuint, skäms på er!

Foto: Joakim Berndes @ Wikimedia Commons

Mer läsning:

» Sydsvenskan Debatt: ”Olämpligt att tvinga tele- och internetoperatörer att lagra data om alla svenskar.”
» Aftonbladets Oisin Cantwell: Om maktens arrogans & datalagringsdirektivet

/Rickard Eriksson
Rickard startade världens första sociala medium LunarStorm för 30 år sedan. Det förändrade sättet att umgås för fler än 2 miljoner svenskar. Sedan några år tillbaka är han helt fokuserad på AI, och har hjälpt fler än 7 000 företag och offentliga verksamheter att få mer gjort och med högre kvalitet med hjälp av AI. Rickard är alltså stor förespråkare av AI, men på rätt sätt, och i rätt miljö.
Mer om Rickard Eriksson