Nischad Utbildning
← Back to the blog

Från knastertorrt till intressant: så byggde jag en bättre riksdagen.se på två timmar

By Rickard Eriksson, published · 8 minutes read

The blog is written in Swedish.

Kammarvyn på den nya sajten: 199 ja-röster som gröna fyllda cirklar och 148 nej-röster som röda ringar i en halvcirkel, med resultatrutor och delningsknappar.
Kammarvyn på den nya sajten. Varje symbol är en ledamot.

Riksdagen.se är en av Sveriges viktigaste webbplatser. Där finns varje lag, varje debatt och varje omröstning. Men ärligt talat: det är inte många som surfar dit för nöjes skull. Jag ville se hur långt man kommer på en eftermiddag om man kombinerar lång webberfarenhet med AI. Resultatet blev en webbplats där demokratin känns levande, utan att den slutar vara korrekt.

Allt började med samma gratisanalys som vilket företag som helst kan beställa hos Nischad Webbyrå. Vår AI läste riksdagen.se som en krävande besökare och skrev en webbrapport på vanlig svenska: vad sajten redan gör bra, hur den möter besökarna, var den tappar dem och vad vi rekommenderar. Ur rapporten kom en byggplan med målgrupper, budskap och en komplett sajtkarta. Den planen gav jag till AI:n som byggde sajten.

Den nya versionen ligger på riksdagen.nischad.ai. Det är en demo och inte riksdagens officiella webbplats, och det står också i en ruta längst ned till vänster på varje sida. Den första versionen var ute på nätet efter ungefär en timme, och efter drygt två timmar var den genomgången på mobil, dator och i mörkt läge.

Vad är vajbkodning?

Vajbkodning, från engelskans vibe coding, betyder att man bygger programvara genom att beskriva vad man vill ha på vanlig svenska till en AI som skriver koden. Man skriver alltså inte koden själv. Man beskriver, granskar, testar och ber om ändringar.

Det låter som att vem som helst kan bygga vad som helst. Riktigt så enkelt är det inte. AI:n är snabb, men den vet inte vad som är viktigt för just din målgrupp, och den gör fel ibland, ofta med stor självsäkerhet. Det är där erfarenheten kommer in. Jag har byggt webbplatser sedan LunarStorm, och mitt jobb i det här projektet var att vara den som vet vad som ska byggas, ställer rätt krav och ser när något är fel.

Utgångsläget: gediget, men tungt

Först en sak som är viktig att säga: dagens riksdagen.se är inte dålig. Den är snabb och har mycket som många andra myndighetssajter saknar: lättläst, teckenspråk, en ordbok, uppläsning och en rad som visar vem som talar i kammaren just nu.

Startsidan på riksdagen.se med en stor bild om valet 2026, tre rutor med länkar till lagar, riksdagsarbetet och dokument, samt nyhetslista och kalender.
Dagens riksdagen.se. Mycket information, men som besökare får man själv lista ut var man ska börja.

Problemet är att nästan allt presenteras som text och länklistor. Den som redan vet hur riksdagen fungerar hittar rätt. Den som bara undrar vad som egentligen händer där inne får inte så mycket hjälp på vägen.

1. Startsidan berättar något direkt

På den nya startsidan ser du på en sekund hur riksdagen ser ut just nu: 349 platser, färgade efter parti, efter valet 2026. Under den finns talmannen, nästa valdag och vad som händer i kammaren idag.

Den nya startsidan med rubriken Sveriges riksdag, en sökruta och ett halvcirkeldiagram över kammarens 349 platser fördelade på åtta partier.
Den nya startsidan. Diagrammet bygger på hur ledamöterna faktiskt röstade i oktober 2026, inte på en uppskattning.

Allt innehåll på den nya sajten kommer från riksdagens egna öppna data, samma källa som riksdagen själv använder. Inget är påhittat för att se bra ut.

2. Omröstningar du kan se, inte bara läsa

Så här ser en omröstning ut på riksdagen.se idag: en tabell med siffror per parti. Korrekt, men man måste räkna själv för att förstå hur det gick.

En tabell från riksdagen.se som visar hur partierna röstade om förbud mot vinstutdelning för friskolor, med kolumner för ja, nej, avstående och frånvarande.
Omröstningen om förbud mot vinstutdelning i friskolor, som den visas på riksdagen.se.

På den nya sajten finns samma omröstning som en bild av kammaren. Varje ledamot är en plats, och du ser direkt hur blocken röstade.

En halvcirkel av 349 symboler där vänstersidan är röda ringar för nej och högersidan gröna fyllda cirklar för ja, med siffran 199 ja-röster i mitten och knappar för att markera ja, nej och frånvarande.
Kammarvyn: 199 ja och 148 nej. Knapparna under bilden markerar bara ja-rösterna eller nej-rösterna.

En detalj som inte syns förrän man tänker på den: ja och nej har olika former, inte bara olika färger. Ja är en fylld cirkel och nej är en ring. Ungefär var tolfte man har svårt att skilja på rött och grönt, och de ska också kunna läsa bilden.

3. Prova själv: hade du röstat som riksdagen?

Siffror blir intressanta när de handlar om en själv. I Rösta själv får du sex riktiga förslag som riksdagen har röstat om, om betygen, straffen, barns rättigheter och elsystemet. Du röstar först och ser sedan hur det gick.

Frågan om ett likvärdigt betygssystem med svarsalternativen ja, nej och avstår, där användaren valt nej och resultatet visar att riksdagen sa ja med 172 mot 171 röster.
En av omröstningarna om det nya betygssystemet avgjordes med en enda röst, 172 mot 171. Sådant fastnar mer än en tabell.

Riksdagen ska vara neutral, så jag valde medvetet bort att matcha besökaren mot ett parti. Du får bara veta hur ofta du röstade som majoriteten.

4. Följ en lag från idé till verklighet

Riksdagen.se har redan en bra statusrad som visar var ett ärende befinner sig.

Sidan för betänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn på riksdagen.se, med en statusrad i fyra steg: förslag, beredning, debatt och beslut.
Statusraden på riksdagen.se. En bra idé som jag byggde vidare på.

Jag tog idén ett steg längre. Lagens resa följer friskolelagen genom alla sju stegen, med riktiga datum: från att regeringen lämnade propositionen den 25 juni 2026 till att lagen börjar gälla den 1 juli 2027. Svåra ord som förslagspunkt, betänkande och reservation har en prickad understrykning. Klickar du på ordet får du en förklaring på vanlig svenska direkt i texten.

En stegvis tidslinje för friskolelagen där steg 6, Riksdagen röstar, är valt, och en öppen förklaringsruta som förklarar ordet förslagspunkt.
Lagens resa med en ordförklaring öppen. Stegen kan bytas med piltangenterna, utan mus.

5. Mönster man inte såg förut

Med alla omröstningar i en databas går det att svara på frågor som annars kräver en statsvetare: vilka partier röstar egentligen lika? Svaret blir en tabell där varje ruta visar hur ofta två partier röstade likadant.

En tabell som visar hur ofta riksdagspartierna röstade lika, där Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade lika i 99 till 100 procent av fallen.
Hur ofta partierna röstade lika i 131 omröstningar. Siffran står alltid i rutan, och färgen är bara en förstärkning.

6. Mörkt läge

Många föredrar ljus text på mörk bakgrund, särskilt på kvällen eller vid ljuskänslighet. Den nya sajten följer automatiskt inställningen i din dator eller mobil, och du kan byta med en knapp.

Omröstningssidan om ny statsminister i mörkt läge, med mörk bakgrund, ljus text och kammarvyn där 248 nej-röster dominerar.
Mörkt läge. Även här är alla färger kontrollerade så att kontrasten räcker för personer med nedsatt syn.

Det du inte ser, men som kanske är viktigast

Mycket av arbetet syns inte alls. Här är några exempel.

AI-tjänster hittar rätt. Allt fler frågar ChatGPT eller Copilot i stället för att googla. En fil som heter llms.txt talar om för AI-tjänster var den officiella informationen finns. Riksdagen.se har ingen sådan fil idag, men den nya sajten har en.

Felsidan på riksdagen.se med texten Den här sidan kan inte visas, när man försöker öppna llms.txt.
riksdagen.se/llms.txt finns inte idag.
Textfilen llms.txt på den nya sajten med en sammanfattning av riksdagen, de viktigaste sidorna och fakta som antal ledamöter och mandatfördelning.
På den nya sajten finns en sammanfattning skriven för AI-tjänster, med fakta och länkar.

Dessutom:

  • Sökmotorer får en innehållsförteckning. En sitemap med cirka 1 400 sidor, och maskinläsbar fakta om varje ledamot, omröstning och lag. Riksdagen.se har ingen sitemap idag, och startsidan saknar sådan maskinläsbar fakta.
  • Tillgänglighet är testad, inte bara utlovad. Alla sidtyper, över 30 stycken, är kontrollerade med verktyget axe, i ljust och mörkt läge, på mobil och dator, utan anmärkningar. Undantaget är AI-chatten, som är en extern tjänst och inte går att granska inifrån. Allt går att använda med enbart tangentbord, och ingen text är mindre än 16 pixlar.
  • Mobilen är genomgången på riktigt. Jag lät mäta 29 sidtyper i två mobilbredder och rättade allt som stack ut: tabeller som gjorde sidan för bred, för små knappar och för mycket fast yta på skärmen.
  • Integritet. Inga länkar avslöjar för andra webbplatser varifrån du kom, och statistik samlas bara in om du säger ja.
  • Demon kan inte förväxlas med originalet. Sajten är stängd för Google så länge den inte ligger på riksdagens egen adress.

Där AI:n gjorde fel, och varför erfarenhet behövs

Det här är kanske den viktigaste delen av berättelsen. AI:n skrev nästan all kod, men den gjorde också fel som en ovan användare aldrig hade upptäckt:

  • Den hittade på datum. I Demokratikollen, där du får se vilka beslut som påverkar just dig, skrev AI-tjänsten att en lag skulle börja gälla ”höstterminen 2027”. Riksdagens eget dokument sa 1 juli 2028. Lösningen blev att AI:n inte längre får skriva datum alls. De hämtas ordagrant från riksdagens text.
  • Ett telefonnummer var fel. Riksdagens växelnummer stod som numret till Riksdagsinformation. Det upptäcktes när skärmdumparna till den här texten togs, eftersom riksdagen.se:s egen felsida visade rätt nummer.
  • Menyer stängdes inte. Med tangentbordet kunde en meny bli liggande öppen över sidan. Det märks inte med mus, men för den som inte kan använda mus är det ett stopp.

Inget av det här är konstigt. Men det visar varför vajbkodning inte ersätter kunskap, den förstärker den. Den som vet vad som ska kontrolleras blir enormt mycket snabbare. Den som inte vet riskerar att publicera fel med stor fart.

Hur ser er egen webbplats ut?

Riksdagen.se är en av landets mest genomarbetade webbplatser, och ändå fanns det mycket att vinna. Er webbplats har med stor sannolikhet samma sorts luckor: text som pratar om er i stället för med kunderna, tabeller där det borde finnas en bild, en mobilversion som ingen har testat ordentligt och ingenting som hjälper AI-assistenterna att hitta och rekommendera er.

Det är precis det Nischad Webbyrå gör, med samma arbetssätt som i riksdagsprojektet:

  1. En gratis AI-analys av er nuvarande sajt. Ange din jobbadress, så läser vår AI företagets webbplats och mejlar dig rapporten inom ungefär tio minuter. Inga förpliktelser.
  2. Ni ser skillnaden innan ni bestämmer er. Svarar ni på analysmejlet tar vi fram ett förslag på hur er nya sajt skulle kunna se ut, med er logotyp och er grafiska profil. Först när ni sett den pratar vi pris.
  3. Vi bygger i veckor, inte kvartal. AI gör hantverket på minuter, och erfarenheten lägger vi på det som gör skillnad: budskapet, designen och att allt faktiskt stämmer. Därför landar vi på en bråkdel av en traditionell byrås pris.

Felen ovan visar varför det andra ledet är minst lika viktigt som det första. AI:n bygger snabbt, men någon måste veta vad som ska kontrolleras. Hos oss är det webbkonsulten Marcus Keinänen Sandgren, som följer er från första mejlet till lansering och support därefter.

NISCHAD WEBBYRÅ · GRATIS AI-ANALYS
Låt AI:n läsa er sajt idag
Ange din jobbadress, så får du en analys av företagets webbplats i mejlen inom ungefär tio minuter: vad som är bra, vad som kostar er affärer och vad en ny sajt skulle göra för skillnad. Kostar ingenting.
Beställ er gratisanalys →

Hellre prata direkt? Ring 08-24 62 00 eller mejla marcus@nischadutbildning.se.

Den nya versionen av riksdagen.se är en demo byggd av Nischad Webbyrå och är inte riksdagens officiella webbplats. All information kommer från riksdagens öppna data. Besök demon på riksdagen.nischad.ai eller den officiella webbplatsen på riksdagen.se.

Read next

Some of our course participants

Among our course participants: Baker Tilly, Beijer Byggmaterial, Skanska, Norstedts, Great Security, Naturhistoriska riksmuseet, Valmyndigheten, White Arkitekter, Biometria, Göteborgs Hamn, Fremantle, Bostadsbolaget, Länsförsäkringar, Svenska Solskyddsförbundet, AFRY, Riksteatern, SMC, Svensk Innebandy, LKAB, Härryda Energi, Svinesundskommittén, DFDS, Seko, Svenska Fotbollförbundet, Tarkett, Sparbanken Skåne, Sundström, Granitor, Region Stockholm, Akademiska Hus, Byggnads, Chalmers, Region Jönköpings län, Mälardalens universitet, Skandia Fastigheter, Svenska kyrkan, Region Västmanland, Praktikertjänst, Studieförbundet Vuxenskolan, HSB, Lunds universitet, Speed Group, Resurs, IUC Sverige, PTS, Göteborgsoperan, Västerviks kommun, Sjövärnskåren, Ahlsell, VR, Tetra Pak, Lions, Sieps, Coop, Ticket, Socialstyrelsen, Djurskyddet Sverige, Trafikverket, Frisörföretagarna, Tullverket, VIVAB, Denso, Västra Götalandsregionen