ChatGPT och Claude märker texten med osynliga vattenstämplar. Det här betyder det för dig

Igår meddelade OpenAI att texter från ChatGPT snart får en osynlig vattenstämpel i EU. Claude har redan en sedan i augusti, i hela världen. Det låter dramatiskt, som om varje mejl du skrivit med hjälp av AI nu bär ett spårbart sigill. Så illa är det inte. Men det är bra att veta vad som händer, vad en vattenstämpel kan avslöja och vad den inte kan.

Varför händer det här nu?

EU:s AI-förordning har en artikel om öppenhet, artikel 50. Sedan den 2 augusti 2026 måste den som erbjuder generativ AI se till att text, bild, ljud och video som AI skapat går att känna igen maskinellt, så långt tekniken tillåter. Tjänster som fanns på marknaden före den 2 augusti har fått anstånd till den 2 december 2026. Rena skrivhjälpmedel, som stavnings- och grammatikkontroll, är undantagna.

Hur det ska gå till står i EU:s uppförandekod för märkning av AI-genererat innehåll, som blev klar i juni. Omkring 190 företag och organisationer hade skrivit under i slutet av juli, bland dem OpenAI, Anthropic, Google, Microsoft, Meta och Mistral.

Vad är en vattenstämpel i en text?

Det är inga dolda tecken eller osynliga symboler. När en språkmodell skriver väljer den hela tiden mellan ord som passar ungefär lika bra: ”viktig” eller ”betydelsefull”, ”därför” eller ”så”. Med en vattenstämpel styrs de valen av en hemlig nyckel, så att texten får ett statistiskt mönster. För dig som läser ser texten helt vanlig ut. Ett program som har nyckeln kan däremot räkna ut om mönstret finns där.

Eftersom mönstret sitter i själva orden följer det med när du kopierar och klistrar in texten. Det försvinner först när texten skrivs om ordentligt.

Så gör OpenAI

• ChatGPT och Codex i EU. Under de kommande veckorna får texter från ChatGPT och Codex en osynlig vattenstämpel, för alla abonnemang men bara i EU. Tekniken heter textGrain.
• Frivilligt i API:et. Företag som bygger egna tjänster på OpenAIs modeller kan slå på vattenstämpeln, men den är avstängd som standard.
• Ingen öppen detektor. Verktyget som letar efter vattenstämpeln får till en början bara godkända forskare och expertorganisationer använda. Det säger inte vem som skrivit texten och visar inga konversationer.
• Öppen källkod på sikt. OpenAI säger att de vill släppa tekniken som öppen källkod.

OpenAI är ovanligt öppna med begränsningarna. Med en felmarginal på en procent hittade deras detektor vattenstämpeln i ungefär 95 procent av texter på 400 tokens, ungefär 300 ord, men bara i 80 procent av texter som var hälften så långa. I matematik, där det finns färre ordval, gick det betydligt sämre. Och redigering biter: när 10 procent av orden byttes mot synonymer sjönk träffsäkerheten från 92 till 66 procent. Med 25 procent utbytta ord hittades vattenstämpeln bara i 17 procent av fallen.

Så gör Anthropic

Anthropic, som gör Claude, gick före. Sedan i augusti märks Claudes texter med en osynlig vattenstämpel, och till skillnad från OpenAI gäller det i hela världen och utan möjlighet att stänga av det.

• Överallt där Claude finns. I Claude på webben och i apparna, i API:et, i Claude Code och via molntjänster som AWS, Google Cloud och Microsoft. Nya modeller har märkningen från start, äldre får den efter hand.
• Samma grundidé som Google. Anthropic beskriver sin teknik som en variant av SynthID-Text, som Google DeepMind publicerade i tidskriften Nature 2024.
• Filer märks med Content Credentials. Bilder och vissa filer som Claude skapar får digitalt signerade uppgifter om sitt ursprung, enligt standarden C2PA.
• Begränsad kontroll. Vattenstämpeln i text kan i dag bara kontrolleras av utvalda organisationer, som tillsynsmyndigheter, polis, medier, faktagranskare, forskare och skolor.

Anthropic skriver själva att vattenstämpeln blir svag i korta texter, i faktatexter och kod där orden måste vara exakta, och när Claude bara korrekturläser din egen text. En helt omskriven text bär ingen vattenstämpel alls.

Och de andra?

• Google var först med SynthID-Text och släppte den som öppen källkod 2024. Google säger själva att den inte är tänkt som ett skydd mot den som verkligen vill dölja att en text är AI-skriven.
• Microsoft märker AI-genererade bilder, filmer och ljud i Microsoft 365. Någon vattenstämpel i Copilots texter finns inte offentligt beskriven.
• Meta forskar på textvattenstämplar och har släppt verktyg som öppen källkod, men har inte berättat att Meta AI märker sina texter.
• Mistral har skrivit under EU:s uppförandekod, men har inte beskrivit någon vattenstämpel i text.

Eftersom alla stora aktörer har skrivit under koden och anståndet för befintliga tjänster går ut i december är det rimligt att räkna med att fler följer efter under hösten och vintern.

Det här säger en vattenstämpel inte

Det viktigaste för dig som använder AI på jobbet är vad en vattenstämpel inte avslöjar. Både OpenAI och Anthropic är tydliga:

• Inte vem du är. Vattenstämpeln är inte kopplad till ditt konto, din arbetsplats eller dina frågor.
• Inte hur mycket du själv bidrog. Den kan inte skilja på en text som AI skrev från grunden och en text du skrev själv och lät AI förbättra.
• Inte om texten stämmer. En märkt text kan vara helt rätt, och en omärkt text kan vara helt fel.
• Inte att en människa skrivit en omärkt text. Korta, redigerade eller översatta texter, och texter från tjänster som inte märker, syns inte.

Anthropic påpekar dessutom att en hittad vattenstämpel inte är helt avgörande. Det finns fel åt båda hållen. I en forskningsstudie från i somras flaggades drygt fem procent av texter skrivna av människor som vattenmärkta av SynthID.

Går vattenstämplarna att ta bort?

Kort svar: ja. Det är väl belagt i forskningen, och både OpenAI, Anthropic och Google skriver det själva. Så här ser kartan ut:

• Omskrivning. Forskare vid University of Massachusetts tränade 2023 modellen DIPPER, som skriver om text med bibehållen betydelse. Den slog ut både vattenstämplar och AI-detektorer, och koden är öppen (Krishna m.fl. 2023). Senare studier visar att en enda omskrivning med en stark språkmodell räcker för att sänka träffsäkerheten kraftigt (Liang m.fl. 2025).
• Översättning. Att låta en text gå via ett annat språk och tillbaka försvagar vattenstämpeln tydligt (He m.fl. 2024).
• Stöld av vattenstämpeln. Forskare vid ETH Zürich visade 2024 att man genom att ställa många frågor till en tjänst kan lära sig mönstret, och sedan både tvätta bort det och sätta det på texter som en människa skrivit, för under 50 dollar (Jovanović m.fl. 2024).
• En teoretisk gräns. En studie från Harvard visar att en vattenstämpel som är omöjlig att ta bort utan att texten blir sämre inte kan finnas, under rimliga antaganden (Zhang m.fl. 2024).
• Öppna testverktyg. Forskarvärlden testar vattenstämplar med öppna verktyg som MarkLLM, MarkMyWords och WaterPark. Slutsatsen är densamma: ingen metod tål allt.
• ”Humaniserare”. Sedan i augusti marknadsförs flera nättjänster som borttagare av vattenstämplar i Claude- och ChatGPT-texter. I praktiken skriver de om texten. Ingen oberoende har kunnat pröva om de fungerar, eftersom detektorerna inte är öppna.

Samtidigt finns en motbild. Att kopiera, klistra in och ändra lite här och där tar inte bort ett statistiskt mönster i en längre text. Och redan 2023 visade forskarna bakom den mest kända metoden att en vattenstämpel ofta går att hitta även efter omskrivning, om texten är tillräckligt lång.

Vad betyder det för dig?

För de flesta på ett kontor ändrar det här ganska lite i vardagen. Några råd:

• Det är inget fusk att använda AI. Vattenstämpeln är ingen angivare. Den finns för att det ska gå att följa upp desinformation och falska texter i stor skala, inte för att kontrollera vem som skrivit en offert.
• Försök inte tvätta bort den. Det är meningslöst för vanliga arbetstexter och ger fel signal. Att stå för hur du arbetar är bättre än att gömma det.
• Ta ansvar för innehållet. Det som räknas är att du har granskat texten och står för den, oavsett vem som skrev första utkastet.
• Lita inte på detektorer. Arbetar du med rekrytering, upphandling eller bedömning: en vattenstämpel eller en AI-detektor är ingen bevisning. Den kan ha fel åt båda hållen.
• Kom överens på jobbet. Bestäm när det ska framgå att AI har hjälpt till, till exempel i texter till kunder och medborgare. Det är en fråga för er AI-policy, inte för tekniken.

Vi har byggt tre gratisverktyg för just det här på AI-transparens: skriv en färdig AI-deklaration att klistra in i dina texter, se om en bild bär Content Credentials, och kontrollera en text efter osynliga tecken. Allt sker i din webbläsare.

Vill du och dina kollegor bli trygga i hur ni använder AI, och veta var gränserna går? Det är precis det vi lär ut:

• AI på jobbet: Grundkurs för dig som vill få ut mer av ChatGPT, Claude och andra AI-verktyg på ett ansvarsfullt sätt.
• AI på jobbet: Microsoft Copilot för arbetsplatser där Microsoft 365 är det godkända verktyget.
• Internkurs för hela arbetsplatsen, så att ni kommer överens om verktyg, regler och arbetssätt.

/Rickard Eriksson
Rickard startade världens första sociala medium LunarStorm för 30 år sedan. Det förändrade sättet att umgås för fler än 2 miljoner svenskar. Sedan några år tillbaka är han helt fokuserad på AI, och har hjälpt fler än 7 000 företag och offentliga verksamheter att få mer gjort och med högre kvalitet med hjälp av AI. Rickard är alltså stor förespråkare av AI, men på rätt sätt, och i rätt miljö.
Mer om Rickard Eriksson