LinkedIn är den enda platsen på internet där en människa kan börja med att berätta att hennes mamma har dött och avsluta med tre lärdomar om B2B-försäljning. Första stycket handlar om sorg. Andra om livets skörhet. Tredje om vikten av att bygga starka kundrelationer. Någonstans mellan begravningen och konverteringsgraden förvandlades morsan till en affärsstrategi. Hon hann knappt kallna innan hon blev ett webinar.
Och radbrytningarna. Varje mening ska stå på en egen rad. Ibland får ett enda ord en hel rad. Gärna med en tomrad före och efter. Det ska skapa eftertanke. Det skapar framför allt en text som tar fyra minuter att scrolla igenom trots att innehållet ryms på en servett. LinkedIn har lyckats övertyga vuxna människor om att radavstånd är en personlighetsutveckling.
Sedan har vi jobbbytarna. En person lämnar sin tjänst som Senior Account Manager på ett bolag och börjar som Senior Account Manager på ett annat. Samma arbetsuppgifter. Samma lön ungefär. Möjligen nytt parkeringsgarage. Men avskedsinlägget håller samma känslomässiga nivå som när en landslagskapten lägger skorna på hyllan. Personen vill tacka för förtroendet, den otroliga resan och alla inspirerande människor. Nästa måndag sitter vederbörande och försöker få skrivaren att fungera på det nya kontoret.
Ingen på LinkedIn är anställd. Det vore förnedrande. Alla är passionerade. Ingen arbetar med inköp, de brinner för strategiska leverantörsrelationer. Ingen sköter löner, de skapar värde genom människocentrerade ersättningsprocesser. Och ingen säljer kontorsmöbler, de möjliggör framtidens hybrida arbetsmiljöer. Hela Sveriges arbetsmarknad består av människor som vaknar varje morgon med en närmast sexuell upphetsning inför sin bransch.
LinkedIn meddelar också att någon firar fyra år på samma företag. Fyra år. Personen har alltså fortsatt gå till jobbet. Trettio människor skriver grattis. Tolv använder utropstecken. Fem skriver att tiden går fort. Ingen vet vem personen är. En av gratulanterna är en rekryterare som försökte locka bort jubilaren förra veckan. Fyra års anställning har blivit en bedrift jämförbar med att bestiga Mount Everest, fast med tjänstepension och friskvårdsbidrag.
Och säljarna. Du accepterar en kontaktförfrågan och tre sekunder senare kommer meddelandet. "Hej Rickard! Kul att connecta, Rickard! Rickard, jag såg din profil och tror att vi har spännande synergier." De använder ditt förnamn så många gånger att du börjar misstänka att de håller på att identifiera ett lik. Sedan föreslår de ett förutsättningslöst möte på tjugo minuter. Det enda förutsättningslösa är att du förväntas köpa något.
Ordet ödmjuk har dessutom fått en helt egen betydelse. "Så ödmjuk och tacksam över att ha blivit utsedd till årets främsta ledare." Ödmjukheten illustreras med ett fotografi där personen håller tre diplom och står framför sitt eget ansikte på en reklamskylt. Förr kunde man skryta öppet. Nu måste man först meddela att man nästan skäms över hur jävla framgångsrik man är.
Kommentarsfältet är en intellektuell massgrav. "Bra skrivet!" "Viktigt perspektiv!" "Så sant!" Ingen tillför någonting. Ingen invänder. En vd kan skriva att vatten är vått och få 600 personer att tacka för ett modigt ledarskap. Någon skriver "Håller inte helt med" och måste omedelbart förklara att kommentaren är skriven med största respekt och i konstruktiv anda. Att ha en avvikande uppfattning på LinkedIn kräver mer diplomati än ett fredsavtal.
Ingen misslyckas heller. Företag går aldrig åt helvete. Projekt havererar aldrig. Chefer gör aldrig bort sig. Allt är lärdomar. Blir du uppsagd har du påbörjat en spännande ny resa. Går bolaget i konkurs har du fått värdefulla insikter om entreprenörskap. Missar du budgeten med fyrtio procent har du utvecklats enormt som ledare. På LinkedIn är ett totalt fiasko bara en framgång som ännu inte fått rätt rubrik.
Och ändå loggar vi in. För bakom alla självutnämnda visionärer, fejkade ödmjukheter och begravningar med affärsnytta finns faktiskt jobben, kontakterna och möjligheterna. Man måste bara vada genom sex kilometer professionellt självberöm för att hitta dem.
LinkedIn är arbetslivets största mingel. Alla har namnskylt, alla håller ett säljtal och ingen vågar säga att festen är tråkig.
För nästa person du förolämpar kan vara den som anställer dig.
LinkedIn Help +1
Bildprompt, 16:9: Fotorealistisk satir över ett svenskt kontor där medarbetare överdrivet firar fyra års anställning med konfetti, diplom, applåder och en skärm full av självförhärligande LinkedIn-inlägg.









