Det finns en överviktig gubbe som påstår sig bo på Nordpolen, driver en fabrik med oavlönad arbetskraft, övervakar barn året runt och tar sig in i människors bostäder utan tillstånd. I vilken annan verksamhet som helst hade han fått besöksförbud, arbetsmiljöinspektion och en dokumentär på Netflix. Men eftersom han har röd mössa kallar vi honom för en jävla mysfarbror.
Jultomten är i princip en sektledare med distributionsproblem.
Fundera på affärsmodellen. Han jobbar EN dag om året. En enda! Resten av tiden sitter han och käkar gröt medan hans små medarbetare tillverkar leksaker i en fabrik som knappast skulle klara en svensk skyddsrond. Inga kollektivavtal. Ingen semesterersättning. Inget friskvårdsbidrag. Och någon jävla HR-avdelning lär inte finnas.
Och renarna? Stackars flygande hamburgare. De ska dra en släde full med paket runt hela planeten på några timmar. Transportstyrelsen hade fått hjärtstillestånd. Rudolf har en självlysande näsa, vilket snarare låter som ett allvarligt arbetsmiljöproblem än en magisk superkraft.
Sedan har vi hans fantastiska övervakningssystem. Han vet när du sover. Han vet när du är vaken. Han vet om du varit snäll eller dum. Ursäkta, men vad i helvete är det här? Tomten är ju en blandning av Säpo, Google och en ovanligt obehaglig bostadsrättsordförande.
Och hans belöningssystem är fullständigt genomruttet. Rika ungar får Playstation och elcyklar. Fattiga ungar får strumpor och ett pussel med tre bitar försvunna. Men alla ska tydligen tro att det handlar om vem som varit snällast. Vilken pedagogisk fullträff! Lär barnen klassamhället innan de ens kan stava till det.
Dessutom har gubbjäveln genomgått världshistoriens mest framgångsrika varumärkeskapning. Från gamla helgonlegender och folktro till en rödklädd reklampelare för konsumtion. Inte ens Coca-Cola skapade honom, men deras reklam hjälpte till att cementera bilden av en flinande tjockis som förknippas med att köpa mer skit.
Och 2026 beräknas den svenska decemberhandeln omsätta omkring 104 miljarder kronor. Hundrafyra miljarder! För att fira födelsen av en man som enligt berättelsen föddes i ett stall eftersom familjen inte hade råd med hotell.
Men det verkligt patetiska är den svenska jultomten. Här får någon stackars frånskild morbror gå ut för att "köpa tidningen" klockan 18.15, dra på sig ett billigt lösskägg och komma tillbaka med en Systembolagsdoftande basröst.
"HO HO HO! FINNS DET NÅGRA SNÄLLA BARN?"
Ja, för fan, men finns det någon nykter vuxen?
Slutsats: Tomten är en skattebefriad logistikmiljardär med obetalda anställda, integritetskränkande övervakning och ett PR-maskineri som får Nordkorea att framstå som blygsamt.
Och ändå är det pappa som får betala hela kalaset.









