Satirisk bild till roasten av Sällskapsresan
Bilden är påhittad, precis som allt annat här

SÄLLSKAPSRESAN

Ett svenskt trauma i blommig skjorta.

Roastad 20 november 2026

Det finns en särskild sorts svensk självplågeri som går ut på att varje jul sätta sig framför TV:n och titta på en man i blommig skjorta som inte klarar av att beställa apelsinjuice utan att få en existentiell kris.

Stig-Helmer Olsson. En människa med samma utstrålning som en bortglömd matkasse på pendeltåget. Han är så förbannat försiktig att han förmodligen ber om ursäkt när någon annan trampar honom på foten. Och skjortan! Det är som om en gardin från ett kommunalt äldreboende fått sparken och tvingats börja en ny karriär inom konfektion.

Vid hans sida finns Ole Bramserud, norrmannen som fungerar som Stig-Helmers personliga assistent i konsten att vara människa. Ole är käck, världsvan och positiv. Stig-Helmer behöver handledning för att öppna en läsk. Tillsammans är de som en reseledare och ett borttappat handbagage.

Och själva charterresandet! Svenskar som betalat en halv årslön för att flyga till Kanarieöarna och omedelbart börja leta efter köttbullar. De sitter under palmerna och frågar efter lingonsylt. Fyra tusen kilometer hemifrån och det största äventyret är att brunsåsen smakar annorlunda.

Hotellet är förstås inte färdigbyggt. Det saknas väggar, dörrar och möjligen bygglov. Men det gör ingenting! Det finns ju en bar! Där sitter svenska semesterfirare i shorts och dricker sig till ett självförtroende som inte ens deras närmaste anhöriga känner igen.

Och Berra! Herregud, Berra. En man som betraktar nykterhet som ett tekniskt fel. Han och Robban letar efter Pepes Bodega med samma beslutsamhet som polisen letar efter en försvunnen person. Lollo och hela det övriga semestercirkuset skulle kunna försvinna i Atlanten utan att Berra märkte något, bara någon lovade honom en rom och en ledig stol.

Men det verkligt vidriga är uppföljarna.

Först åker Stig-Helmer på charter. Sedan ska han åka skidor. Sedan segla. Sedan spela golf. Sedan åka på hälsoresa. Den stackars jäveln får aldrig vara hemma! Varje gång han lyckas överleva en semester står Lasse Åberg redo med ett nytt fritidsintresse och ett kamerateam.

Och varje film blir lite sämre. Det är som att späda ut en riktigt god grogg med ljummet kranvatten tills det bara återstår en blommig skjorta som flyter omkring i ett glas.

ÄNDÅ visas skiten på TV varje jul.

Och vi tittar. Vi kan replikerna. Vi skrattar innan skämten kommer. Vi sitter där med julmaten i halsen och njuter av att se Stig-Helmer förnedras för fyrtiosjunde gången.

För det är ju hela Sveriges favoritsport: att skratta åt en tafatt jävel i för små badbyxor och känna sig lite mer lyckad själv.

Det mest tragiska med Sällskapsresan är inte att Stig-Helmer aldrig kommer någonstans i livet. Det är att vi andra har följt med honom på sex jävla resor och fortfarande inte fattat att vi kan stanna hemma.

Sprid eländet

Skicka den till någon som känner igen sig

Mer som fick sitt

Hur det gick till

Ingen människa skrev ett enda ord

Texten om Sällskapsresan skrevs av en skickligt regisserad AI, bilden utformades av en annan, välstyrd AI, och allt syddes ihop av en tredje AI med Vajbkodning. Det roliga är inte att det går, utan hur kort tid det tar när man har koll på pinalerna. Det är precis det vi lär ut, fast riktat mot sådant som faktiskt tjänar pengar åt er.

Roasty McRoastFace är ett av många roliga men användbara projekt från Nischad Utbildning, som har lärt över 7 000 svenskar att använda AI på jobbet.